– Fulspolandet tar tid och kraft och kostar mycket pengar. Reningsverken är inte byggda för skräp eller för att rena gifter, säger hon.
Cirka 35 ton skräp som inte kan lösas upp i vatten omhändertas i reningsverken i Motala och Vadstena varje år, enligt en färsk undersökning från Svenskt vatten.
Det orsakar stora problem.
– Till exempel hår kan man tänka är naturligt och inte giftigt, men från toaletterna går ledningar till pumpstationer som pumpar vattnet till reningsverket. I dem trasslar hår in sig och fungerar inte pumparna kan det få förödande konsekvenser, som vid stora nederbördsmängder. Då svämmar det över, förklarar hon.
Söndagen den 19 november är det FN:s världstoalettdag.
– Då lägger vi ut lite information på Facebook. På pendeltåget mellan Motala och Norrköping visas en kortfilm om vad man ska, och inte ska, spola ned i avloppen, säger Anna-Karin Pålsson.
Hon tror att okunskap ligger bakom att många slänger skräp i toaletten.
– Vi är väldigt bra på att sortera plast och papper med mera, men nu måste vi ta steget vidare och tänka på vad vi spolar ner och inse att det är poblem, säger hon och tipsar om Miljöalmanackan som kommunen skickar till alla hushåll varje år.
– Där finns bra information om sopsortering och vad som ska spolas ned.
Vad får man spola i toan?– Kiss, bajs och toapapper! Och kroppsvätskor såklart och så får man kräkas. Men inga tops, inga färger, inga våtservetter.