Förslaget att lägga ner Karlslund skola väcker upprörda känslor.
Det är fyra upprörda föräldrar som träffas när mörkret har lagt sig över Motala. Något som alla har gemensamt är att de har ett eller flera barn som går på Karlslunds skola.
Nu föreslås att skolan läggs ner.
Åsikterna och argumenten till varför förslaget är dåligt haglar tätt. Tryggheten i små enheter och alla barns möjlighet att få bli sedda är något som tas upp.
– Det finns forskning som påvisar att barn, och då framför allt små barn i de lägre årskurserna, mår bättre av små enheter, säger Stina Kvammen.
– Det ska finnas mindre skolor. Alla barn passar inte i en miljö i stora enheter, säger Johanna Jervgren.
Anders Pantzar, bildningschef i Motala kommun, framhåller att man kommer att jobba med att skapa mindre miljöer i de större enheterna. Därtill lyfter han genomförda trygghetsenkäter, som visar på att elever kan känna sig trygga även där.
– Barnen på Skolgårda skola, i årskurs 2, kände sig mycket mer trygga än de barn som går på Karlslund skola, om man ser till enkätresultaten.
Men Johanna Jervgren ser direkta risker med större enheter. Hon framhåller att kriminalitet och droger sjunker längre ner i åldrarna – och att Motala är ett utsatt område.
– Ju mer vi blandar våra små barn med de äldre barnen, desto mer öppnar vi upp de här gränserna.
Ingemar Gustafsson instämmer:
– Vi får inte tappa bort våra små barn. De hittar inte tillbaka sedan. Det är i alla fall jättesvårt – och det kan vara för sent.
Samtidigt konstaterar Anders Pantzar att det redan finns ett lågstadium på Skolgårda skola, med trygga elever och bra undervisning.
– Man är på samma skola, men man är i väldigt olika delar av skolan och man har raster på olika tidpunkter.
Vad gäller kriminalitet och droger menar han att det är ett samhällsproblem som måste jobbas med oavsett skolform.
Anders Pantzar, bildningschef i Motala kommun, lyfter att man kommer att jobba med att skapa mindre miljöer i de större enheterna.
Samtidigt handlar föräldrarnas argument inte bara om barnens trygghet och välmående. De lyfter också Skolgårdas trångboddhet. Maxkapaciteten är nära, menar de, och redan i dag står en modul utanför skolan.
– Vart ska våra barn ta vägen?
Det undrar Stina Kvammen. Hon menar att matsalen och idrottshallen är för trång redan med nuvarande elevunderlag. Karlslunds elever bussas i dag till Bråstorp för sina idrottslektioner.
Enligt Anders Pantzar är frågan om plats noga undersökt. Till höstterminen ska Skolgårda skolas årskurs sju-klasser minska från fyra till tre stycken och då frigörs utrymme. Dessutom väntar ett beslut om att bygga om estethuset och modulerna ska avvecklas när det står klart, menar han.
– Man kan placera om eleverna och utnyttja skolan på ett bra sätt.
Han fortsätter:
– Vi är säkra på att alla kommer få plats och kan ha sin idrottsundervisning där. Och de andra ämnena också.
Hur klasserna ska kunna flyttas i sin helhet, vilket är målsättningen, förstår inte föräldrarna.
– Det står inte fyra tomma lokaler på Skolgårda, säger Stina Kvammen.
Anders Pantzar hävdar motsatsen.
– Vilken lokal de ska vara i vet vi inte än, men däremot vet vi att vi har plats för fyra klasser till.
Föräldrarna ifrågasätter också den ekonomiska vinningen. Inga siffror har preciserats och Stina Kvammen lyfter att kommunen inte ens själva vet.
– De presenterar ett förslag som rör så pass många personer och barn, men vet inte om det kommer ge den effekt som de vill ha. Det känns lite som ett skämt. Är det här på riktigt? Föreslår de något som de inte ens vet om det kommer vara gynnsamt?
Föräldrarnas kritik mot större enheter sätter sig Anders Pantzar, bildningschef i Motala kommun, emot. Han konstaterar att det redan finns ett lågstadium på Skolgårda skola, med trygga elever och bra undervisning.
Anders Pantzar förklarar att det finns för många lokaler i kommunen redan nu. Att gå ur dem ger en besparing i hyra, uppvärmning, måltidspersonal och lokalvård.
– Det här är ett sätt för att vi ska kunna ha våra lärare kvar. Annars skulle vi få ta bort lärare och förskollärare på varje skola och förskola, för att få ihop vår budget.
Samtidigt ska det bedrivas förskoleverksamhet i Karlslunds lokaler, om beslut fattas enligt förslaget. Anders Pantzar förklarar dock att kommunen då kan gå ur andra, mindre förskolor i stället.
Johanna Jervgren funderar över kostnader som riskerar att öka, om beslut fattas enligt nuvarande förslag. Skolskjutskostnader är ett exempel som tas upp.
Anders Pantzar lyfter igen vikten av att se till helheten.
– Någon kostnad skulle kunna gå upp, det kan vara så, men på helheten får vi mycket mindre kostnader.
För Johanna Jervgren handlar dotterns skolgång på Karlslund skola om ett aktivt val. Familjen tillhör egentligen Borensbergs upptagningsområde.
Johanna Jervgren framhåller att huvudfokus för beslutet bör inte vara den ekonomiska vinningen, utan kommunens låga skolresultat. Anders Pantzar menar dock att det är en kombination. Kommunen måste förhålla sig till ekonomin, samtidigt som de arbetar med att höja skolresultaten.
Föräldrarna hade önskat en annan tidsbild. Eventuella förändringar borde inte inarbetas förrän under 2025, anser Johanna Jervgren. Att hänvisa till att beslutet bör fattas snabbt för att vårdnadshavare och pedagoger snabbt ska kunna jobba med omställningen köper hon inte.
– Hellre ett förslag och beslut som känns genomtänkt än något som känns hoprafsat i panik för att pengarna tar slut, instämmer Stina Kvammen.
Anders Pantzar dementerar att förslaget skulle vara hoprafsat. ”Absolut inte”, är hans reaktion. Han menar att förvaltningen hade en god bild redan i våras och att den externa konsulten bekräftade den bilden.
"Man är på samma skola, men man är i väldigt olika delar av skolan och man har raster på olika tidpunkter", säger Motala kommuns bildningschef Anders Pantzar om större enheter.
Vad gäller tidsbilden menar han att kommunen inte har något val. En stor faktura från Kunskapsskolan väntar, samtidigt som kommunen står med för många lokaler.
– Allt det här tillsammans gör att vi måste anpassa och vi kan inte vänta med det, utan det är något som vi måste göra, säger han och tillägger:
– Nu måste beslutet ske utifrån att skolval ska ske i januari och för att skolor som ska ta emot elever få en möjlighet att göra det bra. Då måste man ha tid på sig.
Föräldrarna framhåller också att många har gjort ett aktivt skolval när de valt Karlslund. Johanna Jervgren, vars familj tillhör Borensbergs upptagningsområde, är en av dem.
"Vi får inte tappa bort våra små barn. De hittar inte tillbaka sedan. Det är i alla fall jättesvårt – och det kan vara för sent", konstaterar Ingemar Gustafsson, som tillsammans med Madeleine Selg har barn på Karlslund skola.
Anders Pantzar konstaterar att han kan förstå. Att förändra en bra verksamhet vill man inte göra, men ibland behöver man ändå göra det utifrån helhetsbilden, menar han.
– Då kanske det blir att det kan upplevas att någon tycker att det blir sämre för dem naturligtvis.
Föräldrarna har skickat in en skrivelse och en namninsamling till politikerna, för att protestera mot förslaget att lägga ner deras barns skola. Beslutet om skolans framtid, och övriga berörda enheter, fattas av bildningsnämnden den 13 december.
