Det låter för nästan bra för att vara sant.
I Motala ström och Svartån ligger inte mindre än 14 fiskevandringshinder. Fiske- och landsbygdsentusiasterna Claes Wadsten, Åke Wester och Anders Rockler är ändå övertygade om att det kan bli verklighet – om alla parter kan komma överens och spela med.
– Vi måste inse vilken potential Svartån har som fiskevatten, för miljön och för turismen, säger Åke Wester.
Alla tre när ett stort fiskeintresse. Claes Wadsten är flugfiskare och har ett antal fiskeprojekt på gång. Åke Wester är främst med som talesman för Roxens fiskevårdsområde och Anders Rockler driver Östanbäcks fiske.
Tillsammans med Hushållningssällskapet har de startat ett Leaderprojekt om förutsättningarna för fiskvandringsvägarna. Bakom står även de berörda vattenvårdsområdena för övre och nedre Motala ström och för Svartån.
Svartån, som redan är ett av Sveriges bästa sportfiskevatten, kan åter bli berömt som det bästa fiskevattnet söder om Norrlandsälvarna, menar de.
Då på 1800-talet när fisketuristande engelsmän började vallfärda till Sverige för att fiska ädelfisk som öring och harr, då åkte de även hit till Östergötland.
Brudkronan, som fortfarande lånas ut för vigslar i Mjölby kyrka, minner om den tid fram till 1930-talet då det gick att fiska flodpärlmussla i Svartån. Länsstyrelsen har nu lagt stora pengar på flodpärlmusslan som är helt beroende av laxfiskar för sin fortplantning.
Vattenkraftverken, som började byggas i slutet av 1800-talet, gav visserligen välbehövlig energi men innebar också en miljökatastrof där många biologiskt värdefulla miljöer försvunnit.
Så behöver det inte längre vara, menar herrarna som har en plan för hur både fiskar och kraftverk kan samsas.
Vi går ut till Mjölbys vattenkraftsstation. Här skulle fiskpassagerna kunna främst gynna asp, öring färna och ål men också mört, gädda abborre och lake, enligt den förstudie Swecos konsulter tagit fram. Där finns även förslag på hur fiskpassagerna ska se ut och hur mycket de kan tänkas kosta.
Liknande studier finns för alla de hinder längsmed vattenvägen mot Norrköping.
Föregångare finns på nära håll. Dels i Lillån i Boxholms kommun, Bulsjöån i Ydre kommun och den fiskepassage som Tranås energi bekostat, miljöåtgärder som bolaget sedan använder i sin marknadsföring.
Kostnaderna då? Hittills har det gått åt 2 miljoner kronor för att ta fram planerna, men förstudierna är så pass kompletta att det inte behövs fler för att ta fram detaljplanerna. Byggandet av själva fiskpassagerna kan landa på 100 miljoner kronor om allt ska åtgärdas, gissar de. Det kan ta uppåt 15 till 20 år och under den tiden blir det inget fiske alls.
Smakar det så kostar det, men det finns också idéer om hur det ska gå att få tag i pengarna. Nämligen genom att samtidigt bygga om och effektivisera vattenkraftverken med mer moderna turbiner så att de ger ännu mer energi. Även för det finns det en studie framtagen som kommer att presenteras tillsammans med förstudierna på det kommande seminariet.
– Jag har lite svårt att förstå att inte företrädarna inom kraftverksindustrin hittills själva tagit initiativ till det här. Att de inte inser PR-värdet med att få tillbaka allt som vi har förlorat, säger Claes Wadsten.
– Vi tycks vara hemmablinda för våra naturvärden, säger Åke Wester som menar att största anledningen för de kinesiska turisterna att komma till Sverige är naturupplevelser.
