– Vi tänker inte slå oss till ro nu. Skolan har alltid varit hotad eftersom den kostar mer per elev. Låt oss vrida och vända på argumenten och se läget på landsbygden som en tillgång istället, säger Fredrik Olofsson, aktiv i byalagets skolgrupp som Corren träffar tillsammans med byalagets ordförande Ingrid Martini.
Västra Hargs skola är viktig. Tillsammans med lanthandeln, kyrkan, hembygdsföreningen och idrottsföreningen bidrar den till att Västra Harg är en livaktig bygd som barnfamiljer vill flytta till, även om brist på tomter hämmar inflyttningen.
Renoveringen av fuktskadorna pågår när vi möts på Västra Hargs skola. Byalaget gläder sig åt de snabba åtgärderna att få ordning på gympasalen. Men kanske har det gått lite väl fort. Kanske borde man tänkt ett varv till och göra något annat med lokalerna, eftersom lokalen i Kulladal fungerar rätt så väl som idrottssal, funderar Fredrik Olofsson. Det vore ett sätt att göra skolan än mer attraktiv och nyttja lokalerna mer effektivt.
Den utredning, som politikerna gav tjänstemännen i uppdrag att genomföra i våras, saknade ett viktigt alternativ: Möjligheten att fylla upp med elever till Västra Hargs och Normlösa skolor genom att utöka upptagningsområdena. Västra Hargs skola kan ta emot 10 till 15 elever till, vars skolpengar också följer med.
– Det handlar om att ändra grundinställningen och se andra värden som det finns i en liten skola, säger Fredrik Olofsson.
Små grupper där äldre läser för yngre, att vara hänvisad till att umgås med alla, även de som upplevs som olika en själv, kan vara en fördel och ge social kompetens.
Ingrid Martini påpekar det unika i att skolan ligger mitt i ett naturreservat, och att eleverna redan nu har naturen som ett extra klassrum.
Karin Ljungars Lundqvist, föräldrarepresentant för Normlösa skola håller med om det mesta byalaget i Västra Harg för fram.
– Det speciella för Normlösa skola är närheten till kommungränsen till både Linköping och Motala och möjligheten att kunna locka över elever därifrån, speciellt nu när andra skolnedläggningar diskuteras. Det finns omkring 40 elever på skolan och plats för många till.
Även i Normlösa har föräldrarna träffats för att prata vidare om hur de ska agera.
– Skolan kan fortsätta att vara fantastisk om vi och kommunen kan arbeta tillsammans.
Majoriteten i Mjölby kommun S, C, MP och KD har utökat skolbudgeten med 1,4 miljoner kronor extra för att landsbygdsskolorna ska kunna vara kvar kommande år.
– Förslaget som fullmäktige ska ta ställning till i december innebär ett höjt ramanslag. Exakt hur pengarna ska fördelas är inte klart, säger Jennifer Myrén, utbildningsnämndens ordförande (S).
Hon är medveten om föräldragruppernas synpunkter och kommunen kommer att titta närmare på deras förslag. Det gäller både möjligheten att skjutsa fler elever till landsbygdsskolorna, vilket dock också innebär kostnader, och att samarbeta med andra kommuner.
Hänsyn måste också tas till föräldrarnas önskemål och det fria skolvalet.