"Vi har inte sett det här"

Utpressning, hot och människohandel fick generaldirektören att säga upp avtalen med alla etableringslotsar. Men på Arbetsförmedlingen i Linköping känner man inte igen bilden.

Håkan Ljungberg, Arbetsförmedlingen.

Håkan Ljungberg, Arbetsförmedlingen.

Foto: Johnny Gustavsson

Linköping2015-02-25 09:00

Håkan Ljungberg, sektionschef med ansvar för Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag, har fått bråda dagar efter sportlovet. Han visste att lotsverksamheten var under uppsikt, men när Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg i fredags meddelade att all lotsverksamhet läggs ner togs han ändå på sängen.

– Nu måste våra etableringsförmedlare få kontakt med alla som har etableringslots. Det finns förstås lotsföretag som har ringt och undrar vad som händer också. Man ska vara medveten om att många lotsföretag har gjort en väldigt god insats, och att många lotsföretag är besvikna på det som sker nu, säger han.

I måndags berättade Corren om åtta eritreaner som blivit hämtade av lotsar på flyktingförläggningar och sedan hamnat utanför bostadsmarknaden. Det är det första liknande fallet Håkan Ljungberg hört om i Linköping, hävdar han.

– Det skrämmande i berättelsen är ju hur personerna blivit kontaktade av lotsföretag på migrationsboenden. De är inte kommunplacerade och har inte rätt att ha etableringslots. Hur det gått till vet jag inte, men det är klart att de här personerna har blivit lurade. Och det är väl knappast en engångsföreteelse ...

Arbetsförmedlingens egna utredningar har visat på handel med folkbokföringsadresser, och människor Corren har pratat med säger att det är standard att nyanlända skrivs på en offentlig adress men bor på en annan. Håkan Ljungberg håller med om att bostadssituationen är den svåraste nöten att knäcka i etableringsfasen.

– Vi försöker fråga hur de har löst bostaden. Om de då svarar att de har flyttat in hos en anhörig eller bekant så har de ju gjort det valet, säger han.

Vi har bland annat hittat en lägenhet där 18 personer är skrivna. Har ni ingen diskussion mellan olika myndigheter kring sådant?

– Om vi får signaler om att något är orätt skickar vi den signalen vidare centralt där de kan jobba mer myndighetssamverkande. Lokalt har vi ingen möjlighet att titta på det.

Uppfattningen bland många, inklusive lotsar, är att det här är något som alla myndigheter vet pågår men låter fortgå just för att det löser ett svårt problem för er. Börjar ni röra i svartbostäderna kanske ni plötsligt står med 324 personer som inte har någonstans att bo.

Känner du igen det?

– Nej, jag kan inte säga att jag märkt att det är ett stort problem. Att 18 personer varit skrivna i samma lägenhet har jag känt till först nu. Vi har inte sett det här.

Är det självklart att det som nyanländ är bättre att vänta på en kommunplacering än att lockas hit av en lots?

– Frågan är vad som är bäst ... Att själv hitta bostad är inte enkelt. Det gäller nästan att ha en anhörig eller landsman med kontakter. Så är bostadssituationen i större städer.

Vet du någon nyanländ som fått lägenhet direkt?

– Nej, det kan jag inte säga på rak arm. Det har jag svårt att tänka mig med tanke på bostadssituationen i Linköping.

Lotsverksamheten försvinner, men många av lotsföretagen har fullt upp ändå, eftersom övrigt i etableringsreformen är kvar och de flesta större lotsföretagen också levererar andra utbildningsinsatser riktade till nyanlända. Håkan Ljungberg anser att Arbetsförmedlingen har bra kontroll på kvaliteten. Att de personer Corren följt inte fått mer än SFI efter två månader i Linköping låter rimligt, anser han.

Ryktena kring lotsarna är många. Ett är att nyanlända får "låtsasanställningar" för att lotsarna ska få den ersättning som utgår vid varje inskriven som får jobb.

– Vi får lita på anställningsavtalen. Visst, sånt har förekommit, men det är sånt vi fortlöpande försöker kontrollera. Om någon hör av sig och säger "jag får aldrig lön" kollar vi ju det, säger Håkan Ljungberg.

Att lotsar "säljer" nyanlända mellan varandra för att få ut startbidraget fler gånger – är det något du hört om?

– Nej, inte i Linköping. Men jag hör ju att det är praktiskt möjligt.

Hur många av de nyanlända har egen försörjning efter sina två år i etableringsfasen?

– På riksnivå är siffran 20 procent i arbete eller studier. Men så högt tror jag inte att det är i Linköping.

Vad gör de andra?

– Om man är under 25 gäller jobbgarantin för ungdomar och för de över 25 finns jobb- och utvecklingsgarantin.

Lotsarna fyllde ändå en tänkt funktion. Hur ersätter ni den?

– Det vet jag inte än. Det skulle komma ytterligare besked sa vår generaldirektör. Kortsiktigt kan vi vara ett stöd i nätverksbyggandet, men sociala aktiviteter som att hjälpa till med bostäder, sjukvårdsbesök och bank är knivigare för oss att lösa långsiktigt.

Och nu gäller det för er att få tag på alla som befinner sig i lotsverksamhet?

– Ja, vi bokar upp lokaler och tolkar så att vi kan få till informationstillfällen redan den här veckan.

Etableringslotsar

I februari 2015 är 327 inskrivna i lotsverksamhet i Linköping (att ha lots är inget tvång).

Lotsar får olika ersättning beroende på utbildningsnivån på nyanlända.

Startersättning: 3 500 – 6 000 (vid byte av lots utgår samma summa igen).

Månadsersättning: 1 100 – 1 650.

Resultatersättning 1: 8 000 – 13 000 kr (betalas ut om arbetssökande får jobb – 50 eller 100 procent – under minst tre månader).

Resultatersättning 2: 30 000 – 40 000 (betalas ut om arbetssökande får arbete på heltid under sex sammanhängande månader, eller studerar på högskolenivå med godkänt resultat, eller driver eget företag i minst sex månader utan stöd från Arbetsförmedlingen).

I år har Linköping sagt att man tar emot 500 nyanlända (samtliga förväntas ordna bostad på egen hand).

Östergötland bör – för att landet ska ha ett mottagande i balans – ta emot 4 129 nyanlända under året fördelat på samtliga 13 kommuner.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!