På behandlingshemmet Game Over i Linköping märks en ny trend. Penga- och datorspelsberoende har stått i fokus sedan starten men under det gångna året har så kallade mikrotransaktioner i datorspelen medfört ytterligare en typ av problematik. Oroliga föräldrar hör av sig med berättelser om hur deras barn spenderar stora summor pengar i datorspelen. Inledningsvis handlar det om små belopp som används för att köpa olika typer av fördelar, men vad som till en början enbart tycks vara oskyldiga kostnader kan snabbt växa till oanade skulder.
– Det fungerar så att det först kostar ganska lite, till exempel 50 kr. Men när man har handlat några gånger så tappar man greppet och fortsätter att köpa och köpa. Många av dem jag möter har lagt mellan 10 000 till 20 000 kr på de här spelen, säger Oskar Foldevi.
Som psykolog på Game Over och ansvarig för samtal kring datorspelade har han vid det här laget träffat sju, åtta familjer där en stor mängd pengar plötsligt har försvunnit från föräldrarnas konton. Ofta har en vuxen varit med och betalat en tidigare avgift i spelet, något som innebär att kreditkortsuppgifterna alltjämt finns lagrade på datorn. Att därefter fortsätta addera spelmässiga fördelar har alltså bara varit en enkel knapptryckning bort.
– Viljan att komma framåt har alltid funnits men förut var man tvungen att spela mer för att göra det. Att kunna köpa sig till det är nytt. Dessutom sker det här på en abstrakt nivå, jag tror inte att de hade lagt 14 000 kr på nya gubbar om de hade haft pengarna i sedlar. Nu är det kopplat till en annan persons betalkort, de kan inte ens se hur mycket pengar som har dragits, berättar Oskar Foldevi.
Begreppet "nya gubbar" har varit extra aktuellt i dessa VM-tider då fotbollsspelet Fifa lockar till införskaffande av nya spelare, inte sällan de som syns i tv-rutan under match. Oskar Foldevi har kommit i kontakt med två ungdomar den senaste månaden där det populära spelet har varit källan till de ekonomiska trångmålen.
– De här killarna kom till oss innan VM började men jag tror ändå att många påverkas. För en del leder intresset för fotbolls-VM till att man vill gå ut och bli bättre på fotboll, för andra innebär det att de blir mer sugna på att spela Fifa. Vissa av dem kommer att vilja ha spelare som har blivit deras favoriter och då kostar det pengar. Det visar på en förändring i vårt samhälle - att ett idrottsevenemang på TV kan inspirera unga till att köpa saker i ett datorspel, menar han.
Även de övriga fallen har rört sig om pojkar, den yngste bara 11 år gammal. Alla har de drabbats av skuld och skam när räkningen olycksbådande har landat på hallmattan. Känslan av svek är påtaglig men också att tilliten inom familjen på sätt och vis har gått förlorad. Föräldrarna uppvisar i sin tur ilska, men då främst mot de som tillhandahåller spelen. En mamma försökte till och med kontakta spelbolaget i fråga, i hopp om att få tillbaka de förlorade pengarna. Svaret blev ett klart nej, berättar Oskar Foldevi. Han anser emellertid att fler parter har en skyldighet i sammanhanget, liksom att generationsklyftorna har en avgörande roll.
– Spelutvecklarna bär självklart ett ansvar i det här, men likaså föräldrarna och barnen själva. I dag finns det inget annat som ungdomar gör så mycket som föräldrar kan så lite om, glappet är enormt. Ännu mer problematiskt blir det när pengar kommer in i bilden.