Han är arkeolog, historiker, musiechef på Linköpings slotts- och domkyrkomuseum, och söker nu anslag för att leta rätt på skelettdelarna. Det handlar om en ryggrad och en skalle från ett barn och lår-, sken- och fotben från en grav intill.
– En datering skulle visa om det är intressant att fortsätta projektet med en ny utgrävning, säger Markus Lindberg.
– Dessutom kan moderna analyser visa varifrån folk kommer och var de har bott. Det skulle kunna ge en helt ny bild av dåtidens kommunikationer och giftermålspolitik.
Grundfrågan är vem som egentligen är begravd i gravkoret. Under årens lopp har en mängd kungar och drottningar påståtts ligga här.
OM det här är ett gravkor, och OM Inge den äldre lät uppföra det i början av 1100-talet, så skulle det kunna vara hans son Ragnvald som ligger i graven allra längst ner. Då KAN det vara Inge och hans hustru Helena som begravts ovanför. En rad viktiga frågor, som skapar fler.
Det KAN vara så att Helena kommer från Sydeuropa. Hon är den första kända kvinnan i Sverige som har ett grekiskt namn, och hennes döttrar Margareta och Kristina kommer därnäst. Då KAN det vara så att Inges kor i Vreta kloster har hämtat inspiration från liknande rum i Sydeuropa. Det är där det finns liknande byggnader, runda, med kupol.
– Ja, vi kan få svar på väldigt många frågor, säger Markus Lindberg.
Numera kan arkeologer hitta mycket information utan att gräva ett endaste spadtag. En georadarundersökning av gravkoret har genomförts av Statens historiska museer.
– Vi har fått resultaten därifrån, säger Sture Lahrin i Föreningen Klosterliv i Vreta kloster, som driver hela projektet kring Stenkilska ättens gravkor.
– Den visar att det finns strukturer under golvet, antagligen de kopparkistor som en gång användes vid återbegravningen. Vi har också fått veta att de delvis ligger under det tomma gravmonumentet i koret. Det måste flyttas om vi ska kunna gå vidare.
Sture Lahrin har jobbat för den här undersökningen i mer än tio år, tillsammans med andra engagerade föreningsmedlemmar och arkeologer.
– Möjligheterna att få svar på många frågor har blivit så mycket bättre på senare år, med modern teknik.
– Dessutom finns ett växande intresse för den här sortens undersökningar just nu: av Birger jarls grav i Varnhem, det som inte var Magnus Ladulås i Riddarholmskyrkan och Erik den heliges relikskrin i Uppsala.
Att hitta skeletten och datera dem är ett viktigt första steg för att se om det alls är värt att gå vidare med en utgrävning.
– Det är fullständigt häpnadsväckande att någon fick ta med sig några ben från gravarna, och att de sedan har kunnat förvaras lite här och var, säger Markus Lindberg. Också andra fynd kan finnas på olika håll, och i forskarnas rapporter saknas mycket information. Jag hoppas att vi har många fler svar till våren.