Så ska Linköping växa

År 2040 bor Linköpingsbor med olika inkomst blandat med varandra. Kraftvärmeverket har blivit kulturcentrum och universitetet har ett campus i innerstaden.

Foto: Hasse Frominder

LINKÖPING2015-11-30 08:00

Den visionen levererar Elias Aguirre (S), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, när Corren ber honom att ge en bild av hur Linköping ser ut år 2040. Det är inte någon politiskt kontrovers­iell vision, det mesta finns beskrivet i kommunens översiktsplan från 2010. Där har man i politisk enighet lagt upp en långsiktig strategi för hur Linköping ska växa de närmaste decennierna.

Utgångspunkten är att urbaniseringen fortsätter och att människor kommer att vilja flytta till städer som Linköping, bara det finns bostäder så det räcker. Elias Aguirre tror att Linköping kommer att ha runt 180 000 invånare om 25 år, och vara på väg mot 200 000 i god fart.


SE OCKSÅ: Hela kartan i pdf-format


Staden kommer att växa, men hur ska det gå till? Där är översiktsplanen tydlig: Linköpings ska bli en tätare, rund­are och mer sammanhållen stad än i dag. Nya stadsdelar ska placeras så nära centrum som möjligt. Djurgården är ett exempel.

– Det finns politisk enighet om att vi ska vara restriktiva med att bygga på värdefull åkermark utanför staden. Dessutom vill vi inte bygga nya stadsdelar med stort avstånd till innerstaden. Då blir människor bilberoende och det går rakt emot vår strävan att allt fler resor ska ske med cykel och kollektiv­trafik, säger Elias Aguirre.

– Jag tror att vi kommer att ha spårvagnar år 2040, kanske inte i hela Linköping men för att knyta ihop univers­itetet och Vallastaden med innerstaden.

Det kommer att byggas några nya stadsdelar, som Djurgården och Vallastaden, men det räcker inte långt om vi ska skapa bostäder till alla nya Linköpingsbor. Därför har man en annan huvudstrategi: Förtätning. I klartext betyder det att man bygger hus i stadens oanvända­ mellanrum och på grönytor som människor sällan utnyttjar. Det är ett inte helt okontroversiellt sätt att bygga ut staden, människor som bor granne med de ”sällan utnyttjade” grönytorna vill ofta ha dem kvar eftersom de ger luft och rymd åt området. Men förtätningen pågår redan för fullt. Tillsammans med det största av alla projekt i Linköp­ing, att låta innerstaden växa över ån och skapa en kvartersbebyggelse på nuvar­ande Kallerstad, kommer det att förändra vår syn på stadens funktion, menar Elias Aguirre.

– År 2040 är Linköpings innerstad något annat än en plats dit man åker för att handla och jobba. Det har blivit­ ett vardagsrum för Linköpingsborna, en plats där det är lätt att leva, där det finns mataffärer och förskola runt hörnet.

– Om vi kan erbjuda en sådan boende-­miljö så kommer Linköping att bli en stad som unga människor stannar i efter sina studier. Jag ser en ung stad framför mig, präglad av mångfald. År 2040 hoppas jag att universitetet har ett campus i innerstaden, säger Elias Aguirre.

Finns det inte risk för att man förtätar för mycket?

– Jo, men vi har långt kvar innan vi når den gränsen. Man måste ta hänsyn till stadens grönområden när man för­tätar, och vi ska bevara innerstadens parker och höja kvaliteten på dem. Men det finns många grönytor som inte används till något och de kan ofta användas för förtätning av bebyggelsen, säger Elias Aguirre.

När man tittar på Linköpings framtidsplaner så känns det som att man planerar för en stad där alla har gott om pengar. Var ska fram­tidens låginkomsttagare bo?

– På fler ställen än i dag. I framtiden ska det bli ett naturligt tänkesätt att alltid bygga i olika prissegment när man plan­erar ett område. Det gör man i frihamn­en i Göteborg och det ska vi göra när vi bygger på nuvarande Kallerstad, och i den nya stadsdelen Djurgården.

Men dagens Linköping kommer ju att finnas kvar, och det är en av Sveriges mest segregerade städer?

– Ja, och det är något vi måste göra någon­ting åt. Här är förtätning ett viktigt verktyg. Man kan bygga flerfamiljshus i villaområden, eller tvärtom, för att få en mer blandad bebyggelse.

Hur blir det med stadens själ, dess identitet? Kommer den att förändras när staden växer så mycket?

– Ja, det tror jag. I dag är Linköping en teknikstad som präglas av lågmäld stadsbebyggelse. Vi vill att Linköping ska våga lite mera, och år 2040 tror jag att staden kommer att ha mer arkitektur som sticker ut.

Kommer Linköping att vara en stad där man har byggt mer på höjden?

– Ja, vi är redan på väg i den riktningen. 12-våningshuset på Eddan är ett första steg. Ska vi utnyttja stadens kvadratmetrar på ett bra sätt så måste vi bygga på höjden.

Hur höga hus har vi år 2040?

– En bra bit högre än i dag.

Det mesta som planeras i Linköp­ing verkar handla om innerstadsbebyggelse. Men om man vill bo i radhus då?

– Vi kommer att planera för radhus också, men inte i stora radhusområden i stadens utkant. Det kommer att bli mindre, stadsnära radhusbebygg­else, som det som byggs i Södra Ekkällan nu, svarar Elias Aguirre.

År 2040 kommer vi troligen ha ett nytt Resecentrum på andra sidan ån, och kring det har den nya stadsdelen Stånge­bro (nuvarande Kallerstad) växt fram. Om Linköpings politiker fick igenom sina krav 25 år tidigare så går järnvägsspåren i tunnlar under staden.

– Ostlänken kommer att ta oss till Stockholm på en timme och det kommer att påverka arbetslivet. Fler Linköp­ingsbor kommer att pendla till Stockholm.

– När spåren inte längre ligger som en barriär så kommer det att öppna sig fantastiska möjligheter att låta staden växa norrut, på det som i dag är ett industriområde. Om 25 år tror jag att vi har förvandlat det området och gjort något spännande av det, kanske har kraftvärme­-verket blivit något slags kulturcentrum.

Även orterna utanför Linköpings stad kommer att ha förändrats år 2040. Vikingstad och Linghem har troligen växt och fått mycket mera service.

– När Ostlänken är på plats så kommer det att frigöras kapacitet på stambanan, och då kan man öka pendeltågs­trafiken. Det kommer att göra orter längs stambanan mer attraktiva, säger Elias Aguirre.

– Jag tror att Bestorp, Brokind och Berg också kommer att växa eftersom det är så attraktivt att bo där. Och jag hoppas på en blandad bebyggelse med viss del flerfamiljshus, det skulle göra det möjligt för äldre att byta till en mind-re bostad utan att behöva lämna orten.

Även för de riktigt små orterna finns det planer, eller åtminstone riktlinjer (se grafik).

Men det är inne i Linköping som de stora förändringarna kommer att ske. Där planerar man, förtätningarna till trots, för nya grönområden.

Jag hoppas att jag är en pigg 84-åring år 2040. Om vi ska ta en promenad tillsammans då, var tror du att vi väljer att gå?

– Jag tror att vi går längs Stångån till den nya parken som ligger tvärs över ån från Nykvarnsparken sett. Då kommer det område som idag är Kallerstad att bestå av innerstadsbebyggelse, men nere vid ån finns en fin park. Vi kommer att gå där och enas om att det var en bra idé att låta innerstaden växa över ån, säger Elias Aguirre.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om