Samhällsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt decembermöte att anta den detaljplan som gör det möjligt att bygga 300 bostäder, en skola och en förskola öster om det nuvarande samhället. Det handlar om flerfamiljshus i upp till fyra våningar, men också om villor och radhus.
Att kommunen frångår sin egen policy om att inte bygga på jordbruksmark motiveras med att Vikingstad har pendeltåg – därför ska orten växa.
I det här fallet finns ingen privat fastighetsägare som vill exploatera. Här handlar det om Linköpings kommun som äger den mark som nu planlagts och som gör det med utgångspunkt i den politiska vision som återfinns i Översiktsplanen för Vikingstad. Den antogs år 2014 när Alliansen (M,C,KD,L) styrde Linköping.
Vem som ska bygga alla husen är fortfarande en öppen fråga. Eftersom Linköping är en kommun som många byggföretag och fastighetsbolag sneglar på så kommer marken att säljas i så kallade markanvisningstävlingar. Det innebär att den säljs antingen till högstbjudande eller enligt ett system där kommunen ställer upp en önskelista och den som uppfyller flest önskningar får köpa till ett fast pris.
Villatomter ska säljas via den kommunala tomtkön.
Den nuvarande majoriteten i Linköping (S,MP,L) räknar med att det här området kommer att byggas ut under de närmaste tio åren.
Den antagna detaljplanen kan överklagas av de grannar som är sakägare.