Bidraget lystes ut för första gången 2016 och ska delas ut vartannat år inom många olika slags forskningsområden. Den här gången handlar det om totalt cirka 220 miljoner kronor till svensk forskning. Syftet med bidraget är att ge de mest framstående yngre forskarna möjlighet att stärka sin forskningssatsning och att vidga och bredda sin verksamhet.
En av forskarna är Kristin Zeiler, biträdande professor vid tema teknik och social förändring vid Linköpings universitet. Hennes forskningsprogram utgår från hur människor påverkas av medicinsk screening, alltså systematisk undersökning i syfte att identifiera personer med tillstånd som innebär hög risk för framtida ohälsa. Allt större delar av befolkningen berörs, då screeningsprogram ökar inom hälso- och sjukvården.
Utgångspunkten i Zeilers forskningprogram är att medicinsk screening inte bara identifierar sjukdomsrisk. Den kan även bidra till att forma vår förståelse av hälsa, sjukdom, normalitet och risk liksom vår förståelse av hur man bör bry sig om sin kropp och sin kroppsliga framtid.
– Mycket lite forskning har undersökt samspelet mellan teknik och samhälle när screeningprogram utvecklas och används. Sådan aspekter utelämnas också ofta i debatter om screeningsetik, säger Kristin Zeiler.
Programmet beskrivs också som teoretiskt nydanande i sin kombination av feministisk fenomenologi och feministiska vetenskapsstudier.
– Vi kombinerar flera olika perspektiv. Ett fenomenologist perspektiv med fokus på subjektivitet, individers meningsskapande och kroppslighet. Plus perspektiv som hjälper oss att undersöka hur sociala, politiska, organisatoriska, tekniska och etiska aspekter kan samverka när en viss screeningspraktik utvecklas. Vilka normer och föreställningar uttrycks eller förstärks i de här praktikerna?
Vad betyder konsolideringsbidraget för er?
– Det har stor betydelse. Det är ett ganska stort bidrag som sträcker sig över lång tid. Projektet kommer att starta först i juli i år, säger Kristin Zeiler.
Några förutsättningar för konsolideringsbidraget är att forskaren ska ha avlagt svensk doktorsexamen eller motsvarande utländsk examen för mer än sju och max tolv år sedan samt ha en aktivitetsgrad i projektet om minst 50 procent av en heltidsanställning.
Bidraget får användas till alla typer av projektrelaterade kostnader, men inte egen lön eller stipendier. Undantaget är forskare inom humaniora och samhällsvetenskap samt utbildningsvetenskap. Där kan bidraget användas för att finansiera upp till 50 procent av den egna lönen.