– Vi ser mycket allvarligt på det som har hänt, säger Johan D Söderholm, dekanus vid medicinska fakulteten vid Linköpings universitet.
Nya uppgifter som kom i januari i år visar att implantat som inte testats tillräckligt på djur har använts vid ytterligare en studie, utöver den som blev känd förra våren. Fler saker ska ha gått fel, bland annat modifierades hornhinnorna med kemikalier och med bristande dokumentation. Till och med transporten av implantaten brast, eftersom man bytte transportföretag utan att följa kraven på ny kvalitetssäkring av själva transporten. – Det är flera brister på olika nivåer, säger Johan D Söderholm.
"Oaktsamhet"
Fakulteten kritiserar forskningsledaren för "oredligt förfarande". En extern granskringsgrupp med experter från Karolinska institutet och Umeå universitet tillsattes våren 2015. I beslutet från den gruppen talas det om både "upprepad oaktsamhet" och "oredlighet". Enligt granskningen har LiU-forskaren inte haft vetskap om att operationer med biosyntetiska hornhinnor utförts på blinda patienter, av läkare i Ukraina. Försöken anses ha gått bra. Patienter med mycket svåra besvär med såriga hornhinnor och smärtor förbättrades. Resultaten presenterades i en vetenskaplig artikel, där LiU-forskaren valde att stå som medförfattare.
Men vid det laget finns inga tvivel om att LiU-forskaren var medveten om att metoden inte följt god forskningssed:
– Forskningsledaren valde att stå som medförfattare trots vetskapen om att hornhinnorna inte var tillfredställande testade på djur. Det är allvarligt, säger Johan D Söderholm.
Och kritiken från den externa granskningsgruppen är tydlig på den punkten:
"Att vara senior- och korresponderande författare på publikationen innebär att man tar det övergripande ansvaret för studiens planering, genomförande och publicering. Det var därför felaktigt att vara korresponderande författare och man skulle under rådande förhållanden istället ha avstått medförfattarskap", skriver gruppen i beslutet.
Visste forskningsledaren verkligen inget från början?
– Forskaren har trott att implantaten skulle användas till djurförsök. Det är vad som som sägs, och det är också vad granskningen har kommit fram till. Det är oerhört viktigt att hålla sig till god forskningssed och etik. Om resultaten blir goda så är det kanske extra viktigt att kunna följa forskningsarbetet i dokumentationen, säger Johan D Söderholm.
"Ett slag"
Syntetiska implantat har varit omtalat senaste månaderna efter den nu berömda händelsen på Karolinska institutet där forskaren Paolo Macchiarini utförde operationer med konstgjorda luftstrupar, och flera patienter har avlidit. Det handlar om olika typer av forskning, men likheten är att man kan ha hoppat över viktiga steg med djurförsök.
Hur ser ni på det?
– En skillnad är att vi omedelbart tillsatte en extern granskningsgrupp, det gjorde inte Karolinska, säger Johan D Söderholm. Linköpings universitet har mycket höga krav på god forskningssed och etik. Det som har hänt nu är mycket ovanligt.
Hur påverkar detta LiU:s förtroende?
– Det är ett slag mot den här forskningsgruppen. Men forskningsetik är något LiU arbetar regelbundet med och som alla är mycket medvetna om.
Personal informeras
Under fredagen ska personal vid medicinska fakulteten informeras om beslutet. Ärendet är nu överlämnat till LiU:s rektor Helen Dannetun som avgör om händelsen ska få arbetsrättsliga konsekvenser för forskaren. Det kan innebära allt från en varning, löneavdrag till avsked:
– Vi ser allvarligt på det, även om ingen patient verkar ha blivit skadad. Forskaren jobbar kvar. Det är för tidigt för mig att säga hur jag ska hantera det, säger Helen Dannetun.
Hur går ni vidare nu?
– Också lite tidigt att säga. Men vi kanske bör lyfta en diskussion om forskningsetik genom olika seminarier för att öka medvetenheten.
Forskningsledaren, som till getts möjlighet att bemöta kritiken, tillbakavisar granskningsgruppens yttrande och kritiserar det sätt som utredningen genomförts på.