Designer drugs, legal highs, nya psykoaktiva substanser, nätdroger. Kärt barn har många namn. Men dessa nya substanser, lagliga då narkotikaklassining tar tid, dödar, skadar och blir allt fler.
– Vi har ett växande problem i samhället med internetdroger, säger Peter Konradsson, professor i organisk kemi vid Linköpings universitet.
Dessa substanser kan köpas lagligt på internet och enligt European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA) finns inga tecken på att mängden nätdroger minskar.
– Det tillverkas nya droger som främst ungdomar missbrukar. Tillverkarna hoppar över viktiga tester, som man normalt gör vid läkemedelsutveckling, och människor dör, säger Johan Dahlén, docent i forensisk kemi.
Nu har ett forskningsprojekt dragit igång. Med 14 miljoner i budget ska bland annat Peter Konradsson och Johan Dahlén jobba med att hitta spår av drogerna i urin.
– Farliga substanser bryts ner i levern så att de blir mer vattenlösliga och kan lämna kroppen med urinen. När substanserna bryts ner förändras de och blir metaboliter, säger Johan Dahlén
En metabolit är en nedbrytningsprodukt, alltså det som blir kvar efter att kroppen brytit ner substansen och i detta fall spåret av drogen. Processen för att hitta metaboliterna är lång och innefattar en slags konstgjord lever som finns på medicinska fakulteten. Den matas med narkotika och arbetar, som kroppen, för att producera metaboliter som sedan kan analyseras och tillverkas. Detta andra steg av tillverkning görs i provrör på laboratorier för att mer exakt fastsälla hur metaboliterna ser ut.
– Tack vare kunskap om vilka metaboliter som bildas när olika droger bryts ned så kan man avgöra vilken drog som missbrukats. Det är första steget i kampen mot nätdroger, säger Johan Dahlén.
Projektet är ett samarbete mellan medicinska fakulteten som hanterar levercellerna och tekniska fakulteten som arbetar med organisk och analytisk kemi för att analysera och tillverka metaboliterna. Projektet stöttas av Nationellt forensiskt centrum (NFC) som analyserar polisens beslag och hjälper forskarna veta vilka nätdroger de ska arbeta med, samt Rättsmedicinalverket (RMV) som analyserar narkotika i blod och urin.
– Det är ett tvärvetenskapligt projekt. Vi har turen att vara i Linköping där allt det här ligger, säger Peter Konradsson.
– Alla fyra spelare är viktiga och det är styrkan i projektet, att vi gör det här tillsammans, säger Johan Dahlén.
Till 2019 ska forskarna använda denna metod för att hitta metaboliterna tillhörande olika nätdroger. För varje enskild drog måste hela processen genomgås igen. Årligen uppkommer hundratals nya nätdroger.
– Man ligger alltid efter, drogerna kommer först. Som med mycket forskning är det svårt och tidskrävande, säger Peter Konradsson.
Efter att projektet tagit slut vill forskarna arbeta vidare med bekämpningen av nätdrogerna.
– Vi kommer att fortsätta, på ett eller annat sätt, säger Johan Dahlén.
En av riskerna med nätdroger är att överdosera då man sällan vet hur stor dos som ska tas.
– Om folk visste hur farliga nätdroger är skulle de nog inte missbrukas på samma sätt. Det här är samhällsrelevant och kan man hjälpa till så är det fantastiskt, säger Johan Dahlén.
Att informera om riskerna är ett senare steg i kriget mot nätdrogerna.
– Det är viktigare att rädda människor än att bestraffa dem. Folk måste få upp ögonen för farorna, säger Peter Konradsson.