Klockan sju på morgonen tog Lena Persson och Marita Töråsen på sig sina varselvästar och ställde sig utanför konditoriet på Hunnebergsgatan i Linköping.
– Två från förbundet kommer att stå här tills konflikten är löst. Vi har gjort upp ett schema, säger Lena Persson, som är ombudsman på Livsmedelsarbetareförbundet.
Blockad är en mycket ovanlig åtgärd. Varken Lena Persson eller Marita Töråsen kan erinra sig när förbundet senast gjorde något sådant. Blockaden innebär att allt arbete på företaget som genomförs av förbundets medlemmar läggs ner.
– Vi brukar alltid kunna komma överens, men i det här fallet har ägaren inte ens velat komma till medlingsbordet, säger Lena Persson.
När blockaden inleddes var det fortfarande tyst och släckt inne i bageributiken. När det öppnar tänker inte blockadvakterna hindra några kunder från att handla.
– Vi står bara här och berättar på ett trevligt sätt varför vi gör detta. Vi stoppar ingen som vill gå in.
Lena Persson berättar att förbundet har en medlem på bageriet och att hon förlorar flera tusen kronor i månaden på att inte omfattas av ett kollektivavtal.
– Det är inte rimligt, varken för vår medlem eller för andra bagerier runtom som betalar avtalsenliga löner. De utsätts ju för osund konkurrens.
Corren har varit i kontakt med ägaren Ahmed Abdul SattarMehdi som säger att han har två anställda och att ett så litet företag inte omfattas av ett kollektivavtal.
– De som jobbar här är jättenöjda, säger han.
Att Livsmedelsarbetareförbundet nu väljer att utlysa en blockad förstår han inte.
– De har ingen rätt att göra så, det är diskriminerande, säger han.
Enligt Lena Persson har det ingen betydelse att det är ett litet företag.
– Den ena är ägarens syster och dessutom delägare, så där behövs inget kollektivavtal. Men den andra anställda är vår medlem och då har vi rätt att kräva att kollektivavtal följs.
Enligt Lena Persson har bageriets ägare två alternatv.
– Antingen går han med i arbetsgivarorganisationen, Livsmedelsföretagen. Eller så tecknar han ett hängavtal med oss. Det senare är vanligast för så här små företag, för det kostar inget – mer än vad det kostar att följa kollektivavtalet då.