I Östergötland tas 70 procent av dricksvattnet från ytvatten, det vill säga sjöar och åar. Det ger en god vattenförsörjning, men är samtidigt ett sårbart system. När länsstyrelsen i går presenterade en regional vattenförsörjningsplan låg mycket fokus på hur klimatförändringar kan hota kvaliteten på östgötarnas dricksvatten.
Enligt klimatforskarna kommer Östergötland att få en 25-procentig ökning av nederbörden till år 2100. Framför allt kommer vi att få fler tillfällen med skyfall och extrema nederbördsmängder. Översvämningar kommer troligen att bli vanligare, och med det ökar risken för att sjöar och åar ska bli förorenade av kemiska ämnen från till exempel gamla deponier.
Skyfall kan göra att ledningsnät och vattenreningsverk inte klarar av att ta hand om allt vatten. Då kan det bli aktuellt med så kallad bräddning, att man släpper förbi orenat vatten ut i sjöar och vattendrag. Om det till exempel sker i Linköping så hamnar det orenade vattnet i Stångån där det via Roxen och Motala ström så småningom hamnar i Glan - som är Norrköpings kommuns vattentäkt.
Östergötland kommer också att få ett varmare klimat. Ett av de stora hoten mot dricksvattnet är att stigande temperaturer ger ökad växt av mikroorganismer. Konsekvenserna av detta blev uppenbara i Östersund 2010. Då smittades 30 000 personer av parasiten Cryptosporidium. De fick magsjuka, och 65 personer blev så sjuka att de måste få vård på sjukhus. Parasiten spreds via det kommunala dricksvattensystemet och tvingade Östersundsborna att koka sitt vatten under nästan tre månader.
I den regionala vattenförsörjningsplanen finns en stark uppmaning till länets kommuner att arbeta vidare med vattenfrågor.
– Hotbilderna ser olika ut i olika kommuner. Därför vill vi att kommunerna ska upprätta lokala vattenförsörjningsplaner för att arbeta långsiktigt med vattenkvaliteten, säger Anna Bratt, samordnare av klimatanpassningsfrågor på länsstyrelsen.
Av länets drygt 60 dricksvattentäkter är ungefär hälften skyddade av vattenskyddsområden.
– Här finns ett viktigt arbete att göra. Vi behöver fler vattenskyddsområden, och många av dem som finns i dag är föråldrade och behöver revideras, säger Anna Bratt.