Här trängs sevärdheterna

I Vreta kloster finns en urgammal klosterruin, en ännu äldre dopanläggning, ett helt unikt gravkapell, en märklig kyrkbänk för en sjuk hertig Magnus och därtill en av landets äldsta kyrkor – självklara sevärdheter. Nu ska det hela bli ännu bättre.

Nytt besökscentrum. Inne i det som kallas kung Inges rådsal, alldeles vid ingpngen till området, presenteras den övergripande historien.

Nytt besökscentrum. Inne i det som kallas kung Inges rådsal, alldeles vid ingpngen till området, presenteras den övergripande historien.

Foto: Magnus Almung/Tengbom

VRETA KLOSTER2018-01-05 07:00

Vreta kloster lockar förstås redan besökare, men området ska utvecklas ytterligare. Alldeles vid ingången, vid murresterna efter kung Inges rådsal, uppförs ett besökscenter med halvt genomskinliga väggar. Här presenteras den övergripande historien.

Från besökcentret slingrar stigen mot det stora klosterhuset. Den här byggnaden har fått byta funktion många gånger under årets lopp. Möjligen byggdes det som spannmålsmagasin från början.

– Folk undrar ibland om detta fantastiska hus med sina höga kryssvalv verkligen skulle vara ett magasin, säger arkeologen Göran Tagesson. Men ja, varför inte? Spannmål var det dyrbaraste som klostret ägde.

Arkitekten bakom utformningen av det framtida klosterhuset, Magnus Almung på arkitektbyrån Tengbom, är mera tveksam.

– Det finns liknande byggnader i andra europeiska cistercienserkloster som har använts på andra sätt, säger han. Kanske bryggeri? Smedja, kapell, gästhus eller lokaler åt leksystrarna?

Å andra sidan, säger Sverker Linge som är kyrkoherde i Vreta klosters församling, finns det internationella jämförelser som stödjer magasinstanken.

– I Cluny i Frankrike fanns ett kloster med världens största kyrka på 1000-talet, berättar han. Kyrkan och klostret är borta – men ett enormt magasin finns kvar.

Det får vara ett ämne för fortsatta diskussioner. De senaste fyrahundra åren -– ungefär – har huset i varje fall fungerat som sädesmagasin, fähus, isupplag och materialbod till Göta kanalbolaget.

– Antagligen har det överlevt just för att det har kunnat användas på så många olika sätt, säger Magnus Almung.

Nu väntar i vilket fall som helst ett nytt liv för huset. En massa bråte har flyttats ut, och de två rummen med enorm takhöjd och tjocka väggar kommer äntligen att kunna beskådas av allmänheten. De fyra portarna kompletteras med glasdörrar som både släpper in ljus i den magnifika salarna och möjliggör insyn när själva byggnaden är stängd.

– Då kan besökarna ändå se salarnas prakt, säger Magnus Almung. I stenmuseet byggs ett invändigt burspråk i glas så att man kan komma "in" och se salen även när portarna är stängda.

I den södra salen ges plats för permanenta och tillfälliga utställningar, information, kanske en shop med böcker och vykort och därtill utrymme för föreläsningar, undervisning och musik.

– Rummen har fantastisk akustik, konstaterar Sverker Linge. Det här kan bli en fin konsertlokal.

I den norra salen finns en mängd stenföremål som framför allt har hittats i kyrkan. Stenmuseet har inrymts här det senaste seklet men har hittills varit stängt för allmänheten utom vid speciella visningar. Nu ska arkeologerna Göran Tagesson och Hanna Menander gå igenom samlingarna.

– Fantastiska saker, säger han. Runristade hällar, gamla fönster från kyrkan och från klostertiden. Stenhuggeriarbeten av högsta kvalitet.

Stenmuseet ska finnas kvar efter en genomgripande översyn och rationalisering.

– Fynden får bättre utställningsmontrar och skyltning och kompletteras med en permanent utställning om Klosterhuset, säger Magnus Almung. En suggestiv belysning berikar utställningen och det fantastiska rummet, så att man aldrig vill gå därifrån.

Våren 2018 ska Vreta klosters nya besökscentrum vara klart. Samtidigt pågår arbetet med intilliggande Göta kanals nya besökcentrum i Berg.

Vreta kloster

Kung Inge d ä och hans drottning Helena donerade jord till ett kloster i Vreta i början av 1100-talet, det äldsta klostret i det dåtida Sverige.

Sannolikt ligger kungaparet och deras äldste son begravda i det sydligaste gravkapellet som har sydeuropeisk form.

Från ungefär den tiden härrör sannolikt ett baptisterium, en tidigmedeltida dopanläggning.

1162 nygrundades klostret och ”Sancta Maria de Wretis” blev ett av de första cistercienserklostren i landet för nunnor.

På 1560-talet, efter reformationen, lämnades klosterbyggnaderna att förfalla.

I kyrkan finns en bänk med höga sidor från den tiden, tillhörig Gustav Vasas son Magnus.

Klosterkyrkan och klosterhuset restaurerades under 1910-talet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!