När professorn och författaren Bodil Jönsson skulle gå i pension för sex år sedan, som 67-åring, hade hon ingen aning vad hon skulle göra med sitt liv. Bara tanken på ett pensionärsliv var fullständigt obegriplig. Hon började forska och samla data om hur det är att bli gammal. Resultatet förbluffade henne.
– Precis som min generation var de första tonåringarna, begreppet fanns inte innan, så är vi även ensamma i vårt slag som gamla. Vi har väsensskilda möjligheter jämfört med generationen före oss. Tekniska hjälpmedel och en helt annan vård gör att vi ser, hör och tuggar bättre än gamla någonsin gjort. Vi är inte lika fysiskt utslitna och dagens värktabletterna gör att vi sover bättre, vilket gör oss mer kreativa.
Bodil gillar ordet gammal och ogillar det allt vanligare ”äldre”. Här finns inget att skämmas för. Att vara gammal är att vara årsrik och som barn trodde hon att det inuti våra skallar såg ut precis som när man fäller ett träd. En ring för varje år.
– Om vi vill att omgivningen ska sluta uppfatta allt gammalt som negativt måste vi börja med oss själva och ladda ordet gammal med positiv energi. Och det finns verkligen mycket att glädjas åt!
Vår föreställning om hur det är att vara 70 eller 80 baseras på hur tidigare generationer har haft det, men den bilden stämmer inte längre. Dagens gamla är betydligt yngre än sina föregångare.
– Vi börjar visserligen att glömma namn och årtal och plötsligt finner vi oss stående i köket utan att ha en susning om vad det var vi skulle hämta. Det kan upplevas lite kusligt, så var det ju inte nyss. Vi avskyr nya mobiler och bankkort, vi blir sämre på att komma ihåg sifferkoder. Men herregud, att börja glömma saker är inte konstigare än att bli gråhårig.
Ju äldre hjärnan blir desto sämre är den på att greppa nya detaljer. Däremot har senare års hjärnforskning visat att en gammal hjärna på flera plan är bättre än en ung. Det har inte bara med livserfarenhet att göra.
– Länge trodde vetenskapen att gamla hjärnor inte nyskapade celler, vilket den visst gör. Man har också funnit att vänster och höger hjärnhalva samarbetar mer hos gamla, blir mer kompatibla. Kunskap och känsla får bättre kontakt, vilket bland annat resulterar i en större förmåga att se sammanhang. Inte bara gamla sammanhang, som har med erfarenhet att göra, utan även nya.
Den tätare kontakten mellan hjärnhalvorna gör, enligt Bodil Jönsson, att vi blir mer noggranna med det meningsfulla. Vi har lättare att sluta med saker som vi egentligen inte gillar och är på så sätt ärligare mot både oss själva och omgivningen.
– På så sätt har vi en bättre chans att förfoga över vår tid och göra den meningsfull. Och glöm inte: Allt som är trevligt är bra för magen.