Bättre kostvanor och färre som röker. Där har du två av de viktigaste orsakerna till varför antalet som dör i hjärt-kärlsjukdomar i landet har sjunkit under de senaste åren. Siffrorna gäller både för män och kvinnor. Men samtidigt som dödligheten minskar i stort och allt färre män dör i hjärtinfarkt, finns det en grupp där dödligheten har varit konstant under de senaste 20 åren: medelålders kvinnor i gruppen 44–65 år.
– Vi vet inte varför det ser ut som det gör. Det finns få tidigare studier gjorda på kvinnor i den här ålderskategorin. Vi kan bara ha gissningar och det är oroande, säger Carina Wennerholm, doktorand vid Hälsouniversitetet.
En ny studie har därför dragit igång i Östergötland. Statistik från Socialstyrelsen visar att i en jämförelse bland städer med över 100 000 invånare toppar Norrköping listan över kvinnor som dör i hjärt-kärlsjukdomar. Kvinnor i motsvarande ålder i Linköping kommer däremot i mitten av tabellen. Inte heller här finns det några svar på varför.
– Genom folkhälsorapporten vet vi sedan tidigare att det finns faktorer som har betydelse. Det handlar om lägre utbildningsnivå och sämre hälsa bland stora invandrargrupper. Men skillnaderna mellan städerna är inte tillräckligt stora för att det skulle kunna vara ett svar.
I steg ett i jämförelsen mellan Norrköping och Linköping intervjuades 16 kvinnor som fått sin första hjärtinfarkt. Resultatet visade att det ofta rörde sig om psykosociala riskfaktorer som låg bakom infarkten.
– Vi kunde se att det ofta handlade om kvinnor som upplevt svåra trauman i sitt liv, säger Carina Wennerholm.
I steg två som pågår just nu har en enkätstudie skickats ut till åtta vårdcentraler i Linköping och Norrköping. 1 200 friska kvinnor kommer att få svara på frågor om sin hälsa och den sociala miljö de lever i. Tillsammans med en folkhälsostudie från universitetet i Edinburgh, Skottland, hoppas forskarna kunna ge en ökad kunskap om hjärt-kärlsjukdomar.
– Vi vill se hur mycket som påverkas av den sociala miljön och hur mycket som handlar om de klassiska riskfaktorerna, säger Carina Wennerholm.
Förhoppningen är att studien ska kunna ge bättre möjligheter att tidigt identifiera kvinnor som ligger i riskzonen för hjärt-kärlsjukdomar.
– Det här är en pusselbit på vägen, säger Carina Wennerholm.