En mätning som biologiskt beskriver hur stressad du är just nu, men också har varit bakåt i tiden. Det finns nu en pålitlig måttstock på stress.
Linköpingsforskare använder en metod som mäter nivåerna av stresshormonet kortisol. Nivåerna lagras i ett hårstrå, ungefär som årsringarna i ett träd. Metoden har utvecklats på US av professor Elvar Theodorsson, som tillsammans med professor Tomas Faresjö på avdelningen för samhällsmedicin vid Linköpings universitet genomfört inledande studier.
Genom att jämföra mätresultaten mellan en grupp grekiska och svenska studenter, från Aten respektive Linköping, är deras slutsats att den psykiska och fysiska hälsan påverkas negativt hos stressade studenter i krisens Grekland.
– Det är otroligt stressfullt att leva i samhällskrisens Grekland och sorgligt att konstatera hur illa de mår och hur desperata de är för att hålla sig hjälpligt flytande i vardagen, förklarar Tomas Faresjö.
Är grekiska och svenska studenter representativa för att få en allmän bild av befolkningens hälsotillstånd?
– Ja, även om det finns undantag. Grekiska studenter lever tillsammans med syskon, föräldrar och kompisar mitt i krisens vardag. De utsätts i stort sett för samma elände med en försämrad hälsa och brist på framtidstro. Vår slutsats är att krisen sannolikt orsakar biologiska effekter på invånarna.
Långvarig stress tömmer kroppen på livslust och energi med sjukdomar som följd. Tomas Faresjö beskriver hur kortisol är kroppens svar på stress för att få fart på oss vid fara.
– Men om du lever i ett samhälle där du hela tiden varvar upp stressen börjar det bli farligt för kroppen eftersom den reglerar ner, eller stänger av, kroppsfunktioner som exempelvis immunförsvaret. Här gäller stenåldersperspektivet ”slåss eller spring”.
Överraskande nog var kortisolnivåerna lägre bland Atenstudenterna än hos Linköpingsstudenterna. Något som paradoxalt nog inte tas som en intäkt på att grekerna var mindre stressade än svenskarna när forskarna gick bakåt i tiden.
– Människan klarar kortare perioder av stress ganska bra. Men på sikt orkar inte kroppen hålla igång höga stressnivåer. Då sjunker nivåerna av kortisol och skapar kronisk trötthet.
Hur går ni praktiskt till väga?
– Vi klipper vi av en liten tofs, tjock som två tändstickor och som väger minst fem gram. Håret växer ungefär en centimeter i månaden och vi kan då säga ”så här mådde du för en månad sedan”.
Men ni vill ha ett längre perspektiv.– Ja, grovt sett kan vi med en tolv centimeter lång hårtofs beskriva stressläget för personen ett år tillbaka i tiden. Men i våra studier går vi tre månader tillbaka i tiden genom att mäta ett genomsnittligt värde i håret.
Räcker det med håranalys?
– Vi kombinerar mätningen med frågor om hur personen mår. Då kan vi se att mätresultatet för hur kroppen reagerar inte alltid stämmer överens med hur någon säger att han eller hon mår, konstaterar Tomas Faresjö.