När han knackade på hemma hos oss i onsdags hade jag ingen aning om vem han var.
Att han kom just till oss var en slump. Han hade försökt på några ställen innan, men inte fått napp.
På torsdagsmorgonen packade han ihop sitt liggunderlag som han lade ut på golvet bredvid gästsängen, tackade vänligt för frukost och husrum och gav sig av mot biblioteket. Vi sa att han var välkommen åter, men hörde sen inte av honom.
Men många Linköpingsbor har senare berättat om honom och hans predikningar på stan. Flera är fascinerade och varma i tonen, "det var som att möta Johannes Döparen", sa en kvinna till mig vid kyrkkaffet i domkyrkan i söndags.
Andra är rent ut sagt tvärilskna.
Inte underligt. Lars retar och stör. Det är också vad han vill, förstår jag både av samtalet hemma vid köksbordet och av hans blogg. Etablerade kyrkor och överflödet i handeln är hans mål.
I söndags störde han pingstkyrkans årsmöte och gudstjänst genom att kliva fram och börja predika i den fullsatta kyrkan. Polis fanns redan på plats, eftersom han hade gjort likadant i Norrköping förra söndagen.
I Svenska kyrkan finns det de som menar att han borde följa den vedertagna pilgrimsordningen och höra av sig om härbärge i förväg. Dessutom borde han ha ett så kallat pilgrimsbrev.
Och han predikar mot "rikedom" och "konsumism" på gatorna och inne i affärer, där polis och väktare hämtat honom sedan han stört ordningen.
Så under sina fem dagar i Linköping hann han reta många. Men också fascinera och väcka frågor.
Vad tycker du?
Gör Lars rätt som ifrågasätter etablerade samfund och västvärldens hela livsstil?
Eller gör han det egentligen lätt för sig genom att ta avstånd från allt och slippa ta ansvar inom en organisation?
Söndag 6 januari
Pilgrimsfärden fortsätter mot Jönköping. I dag avbröt jag pingstkyrkans gudstjänst i Linköping, och hann ropa några kraftiga förbannelser över deras utsugande livsstil innan jag blev släpad ut av - polisen! Pingstkyrkan hade årsmöte, och salen var fullsatt, säkert flera hundra.
Nu blev jag brottsanmäld (det finns en brottsbalk om störande av gudstjänster) och polisen körde mig ett par mil ut ur Linköping. Jag hälsade allt detta med glädje. Vem kan väl sätta käppar i hjulet för en som är överlåten åt livet, och tar dagen som den kommer?
Jag kördes till Mantorp, och det var så långt från Linköping att jag gav upp planerna på att förbli i staden och i Bjärka-Säby tills teologträffen den 19-20 januari.
º Några kommentarer från Lars blogg:
Gör ej dig till martyr broder utan vandra med likasinnade!
Lars, tack för att du vågar leva radikalt och samtidigt ändå så naturligt.
Go, go, Lars! Läste också om dig i tidningen. Se bara till att provocera på rätt sätt och inte för provocerandets skull, utan för Jesus skull. Annars är det inget vunnet. Samma sak med allt du gör (och allt VI gör). Det ska vi göra för Kristus inte för vår eller ens sakens skull... Det skymtar en viss stolthet bakom dina ord i bloggen och jag vill bara som din broder ge ett varningens ord ;) Gud välsigne din vandrings färd.
Döm ej andra samfund för Jesus sade:Ni skall icke döma!
Gör pilgrimsresan till ngt gott och reta inte upp andra för det leder endast till ett antiklimax för det goda. Alla har sin grund, sin församling, acceptera det broder. Gud vare med dig.