Plötsligt ringer det på dörren.
Det var i onsdags, en fuktig, elak kväll om ni minns. I mörkret står en ung man med vandringsstav och kåpa, säger: "Jag är på pilgrimsvandring och söker härbärge".
Vi är flera i huset och vågar bjuda på husrum. Han vill helst ligga på golvet på sitt liggunderlag och duscha, nja, lite avvikande lukt, men inte för mycket, är bara bra.
Han vill ha silverte. Skinkmackorna tackar han inte heller nej till, när han nu blir erbjuden.
Så där sitter en munk i vårt kök.
Lars Larsen är namnet. "Den heliga naturens orden" hans egen munkorden. Ringen på fingret visar att han är gift med Gud. Han är 23 år.
Kanske har du sett honom på stan. Han säger att han brukar predika på gatan eller i affärer, att han förbannar "konsumismens religion" och "rikedom", att polisen tog honom i Norrköping och körde honom långt ut ur stan. I pingstkyrkan där störde han gudstjänsten och blev utvisad.
Han skrattar ofta. Inte galet. Att provocera och sticka upp som en liten syl i maktstrukturerna är hans mål. Precis som den helige Franciskus vill han vara en "Guds clown" eller "Guds dåre".
Vi undrar, vad tusan är det för gök?
Det här berättar han: Han bor i en jordhåla i Stockholmstrakten. Han har norska rötter, men växte upp utanför Helsingfors. Utbildade sig till yrkesmålare, läste teologi på Åbo akademi efter att ha kommit in på sin stora beläsenhet.
Han är uppvuxen i "Smiths venner", en extrem, norsk religiös riktning som han och andra kallar sekt. Hoppade av och grundade för 2,5 år sedan sin egen orden (protetstantisk och frireligiös) och blev munk.
Han är på sin första pilgrimsvandring, ska på teologmöte i Bjärka Säby och har varit på vandrande fot sedan 11 december. I Nyköping tvangs han sova ute en natt, i Norrköping två. Annars är han glatt överraskad av människors gästfrihet.
Det är en fascinerande kväll, samtalet så oväntat, Lars så overklig. Vi förstår att han kan störa och provocera. Nu bjuder han oss på sitt ovanliga livsval och sin asketiska syn. Vi håller inte alltid med, men han väcker tankar.
Udda människor behövs.
Dagen efter kollar jag vad som går. Jodå, bloggen stämmer. Och på Skarpnäcks bibliotek (han lämnade en bibliotekarie som referens) säger de att han ordnar poesiaftnar, de har ett jättebra samarbete. Och visst bor han i en jordhåla, känner du inte att han luktar rök?