Den 18 maj röstade 53,4 procent av de schweiziska väljarna nej till det planerade köpet av 22 Gripenplan från Saab. Resultatet innebar inte bara en stor motgång för den svenska försvarskoncernen, utan tolkades även som ett tydligt uttryck för misstroende mot den schweiziske försvarsministern Ueli Maurer (SVP).
Forskare i Bern och Zürich har nu analyserat valresultatet och dragit en rad slutsatser utifrån en undersökning bland 1 510 väljare. Undersökningen visar att ja-sidan, som främst företräddes av de borgerliga partierna i parlamentet, hade påfallande svårt att få gehör för sitt budskap bland kvinnor, akademiker och unga väljare. Endast 42 procent av de kvinnliga väljarna röstade ja till Gripen. Bland männen var motsvarande andel 53 procent.
En tredjedel av väljarna som deltog i undersökningen ansåg att priset för de 22 planen var allt för högt. Tretton procent ansåg att Gripen E var fel typ av stridsflygplan för det schweiziska försvaret och nio procent uppgav att det överhuvudtaget inte vill ha en schweizisk försvarsmakt och därför lade sin röst på nej-sidan. Sex procent av de tillfrågade motiverade sitt nej med att de ogillade vissa inslag under valkampanjen. Försvarsministern har bland annat fått kritik för en rad mindre välövervägda uttalanden och den svenske ambassadörens inblandning i kampanjen sågs inte med blida ögon.
– Jag är inte besviken, men jag hade förväntat mig ett annat resultat. Många borgerliga väljare räknade antagligen med att folket skulle rösta ja till Gripen utan särskilda ansträngningar, säger kristdemokraten Ida Glanzmann till tidningen Tages Anzeiger.
Forskarna har även visat att det fanns ett massivt motstånd mot flygplansaffären bland väljare som sympatiserar med partierna på vänsterkanten. 85 procent av de socialdemokratiska väljarna röstade nej, medan hela 95 procent av miljöpartiets väljare gjorde detsamma. Det var dock splittringen på den borgerliga sidan som, enligt valanalysen, gjorde att det blev ett nej i folkomröstningen. Visserligen ställde sig 81 procent av det Schweiziska folkpartiets väljare, SVP, bakom förslaget och även bland kristdemokratiska väljare var en klar majoritet (72 procent) för flygplansköpet. Men bland anhängarna till det liberala partiet, FDP, röstade endast 63 procent ja i folkomröstningen. Tveksamheten bland de liberala väljarna förklaras bland annat med att partiledaren Philipp Müller beskrev Gripen som ett "pappersflygplan" innan han tydligt tog ställning för ett ja i folkomröstningen.
Ida Glanzmann säger till Tages Anzeiger att hon tror att resultatet i folkomröstningen hade sett annorlunda ut om den hade hållits i dag.
– Med tanke på konflikterna i Ukraina och Mellanöstern skulle nog många medborgare ompröva sitt beslut.