– Det har pratats om att vi är på väg mot en systemkollaps. Jag skulle vilja påstå att det här är första tecknet på det, säger Pär Andersson, chefsåklagare vid åklagarkammaren i Linköping.

– Jag är bekymrad. Polisen har för bristande utredningsresurser, säger Torsten Angervåg, chefsåklagare vid åklagarkammaren i Norrköping.

Blir liggande

Artikelbild

| Pär Andersson, chefsåklagare vid åklagarkammaren i Linköping, säger att åklagarkammaren vanligen brukar hantera 220 pågående förundersökningar. Nu är antalet uppe i 330, vilket beror på att polisen inte hinner utreda alla brott.

Enligt Pär Andersson saknas det för närvarande cirka 40 utredande poliser.

– Och då pratar vi om Linköping och vissa regionala funktioner som bedrägerienheten. Det är med nöd och näppe vi klarar av att hantera ärenden där det sitter frihetsberövade.

Allvarliga brott – som till exempel vissa våldtäkter och övergrepp mot barn – blir inte utredda inom rimlig tid.

– Ärenden blir liggande utan att några utredningsåtgärder vidtas, säger Pär Andersson och fortsätter:

Artikelbild

| Pär Andersson, chefsåklagare i Linköping.

– Det är förödande för rättssäkerheten, dels för utsatta brottsoffer och dels för misstänkta som får leva med misstanken utan att något händer.

Torsten Angervåg har samma bild:

Artikelbild

| Torsten Angervåg, chefsåklagare i Norrköping menar att polisledningen måste börja lyssna på sina medarbetare.

– Vi ser att vissa utredningar som gäller relationsvåld och övergrepp mot barn läggs åt sidan av resursskäl.

Tuff arbetsbörda

Artikelbild

| Torsten Angervåg, chefsåklagare i Norrköping.

De bägge chefsåklagarna är bekymrade över att erfarna poliser har valt att lämna myndigheten och att den pågående omorganisationen tar fokus från polisens kärnuppgifter: att beivra och utreda brott.

– Många poliser gör ett jättebra arbete, men de är för få och har en för tuff arbetsbörda, säger Torsten Angervåg och fortsätter:

– Jag tycker inte att man inom polisen har lyssnat tillräckligt mycket på sina egna medarbetare.

Pär Andersson, som i sitt arbete har daglig kontakt med polisanställda, möts också av ambitiösa poliser som gör ett bra jobb men känner sig otillräckliga.

– Poliserna på fältet och utredarna känner en enorm frustration. En lördagskväll när jag följde arbetet i Motala var det en patrull i tjänst, säger Pär Andersson, som menar att ansvaret för den uppkomna situationen ytterst ligger hos den högsta nationella polisledningen och på den politiska nivån.

– Polisen har en anorektisk organisation. Men det finns även arbetsmiljöproblem inom polisen. Lönerna är på tok för låga och det ges inte utrymme för vidareutbildning. De kan inte jobba långsiktigt mot individer utan det blir mer att släcka bränder hela tiden, säger Pär Andersson.

Saknar redskap

Såväl Pär Andersson som Torsten Angervåg menar att den svenska polisen inte är rustad för att möta de ökade belastningar som flyktingkrisen och det ökade terrorhotet har inneburit och anser att det saknas framförhållning.

– Man måste skjuta till resurser till polisen så att man klarar rättssäkerheten och upprätthållandet av rättsstaten. Det är vad det handlar om, säger Pär Andersson.

– Vi har en allt mer komplicerad och ökad grov organiserad brottslighet. Svensk polis har inte alla redskap och den kraft som behövs. Vi måste bygga en organisation som inte bara fungerar i dag, utan en organisation som klarar av att möta morgondagens utmaningar, säger Torsten Angervåg.