Rappestad skola är en av de landsbygdsskolor som läggs ned.
"Alla eventuella förändringar av skolverksamheten i kommunen ska beskrivas och göras tillgängliga i barn- och ungdomsnämndens lokalförsörjningsplan. Alla förändringsförslag ska före beslut ut på samråd med bygdens befolkning".
Så står det i kommunens, sedan 2013, beslutade landsbygdsstrategi.
När Linköpings kommunfullmäktigeledamöter samlades för ett maratonmöte under tisdagen var det bland annat detta som präglade stora delar av debatten. Inte minst när nämndernas internbudgetar skulle godkännas.
S+M-styrets budget för 2023 klubbades igenom i december förra året. Därefter har nämnderna, utifrån direktiven och förutsättningarna i S+M-budgeten, utformat en egen mer detaljerad budget – alltså en internbudget. Flera oppositionspartier ansåg att barn- och ungdomsnämndens internbudget inte skulle godkännas av kommunfullmäktige. Anledningen: att beslutet om att lägga ned fyra grundskolor och elva förskolor bryter mot landsbygdsstrategin.
– Kommunfullmäktige (kf) är det högsta beslutande organet i Sveriges femte största kommun. Det vi gör här syftar till att prägla allt arbete som genomförs i kommunen. Vad gör vi då om en nämnd inte följer de strategier som vi beslutar här? Det är självklart att vi reagerar, sa Miljöpartiets Maria Moraes.
– Beslutet om skolnedläggningar går helt emot vår landsbygdsstrategi. Det är allvarligt och riskerar att leda till att fler beslut tas som går emot våra policydokument och riktlinjer. Om vi inte tar det här i beaktande blir det kf gör bara tomma ord, fortsatte hon.
Oppositionspartierna, med bland annat Åsa Wennergren (L), Liselotte Fager (KD) och Maria Moraes (MP), ansåg att barn- och ungdomsnämndens internbudget skulle underkännas av kommunfullmäktige.
Centerpartiet var det enda oppositionsparti som inte röstade för att underkänna barn- och ungdomsnämndens budget. Detta gjorde att den istället godkändes av kf. Lars Vikinge (C) fick förklara sig.
– Vi är kritiska till hanteringen av skolnedläggningarna. Utöver det är det som jag har sagt tusen gånger nu. Vi har en annan uppfattning om hur man bedriver traditionell oppositionspolitik. Den övriga oppositionens agerande ligger helt utanför de traditioner vi har i kommunfullmäktige här i Linköping, sa han bland annat.
– Vi åberopar kommunallagen och håller oss till regelboken. Kom inte och påstå något annat. Det är Centerns agerande som är märkligt, sa Michael Cocozza (LL) som menade att C nu tappat den övriga oppositionens förtroende.
Centerpartiet och Lars Vikinge valde att inte rösta för ett underkännande av internbudgeten. Därav godkändes den och ytterligare ett försök från oppositionspartierna i att stoppa skolnedläggningarna föll. "Vi följer regelboken", sa Lars Vikinge.
Barn- och ungdomsnämndens ordförande Elias Aguirre (S) ägnade stora delar av debatten åt att poängtera att oppositionspartierna, som ville underkänna internbudgeten, enligt honom inte har någon gemensam plan framåt.
Tycker du att beslutet bryter mot landsbygdsstrategin?
– Nej, verkligen inte. Det stämmer inte. Vi har varit ute och pratat med vårdnadshavare på alla de skolor där vi gör förändringar. Det vi tvärtom gör med de här nedläggningarna är att värna landsbygden. Vi har flera bra landsbygdsskolor som vi väljer att ha kvar just för att vi prioriterar att ha skolor nära där människor bor, säger Elias Aguirre.
Men förändringen ska beskrivas i lokalförsörjningsplanen och ska ut på samråd. Har ni gjort det?
– Ja det tycker jag. Vi har försökt att hantera det här efter bästa förmåga. Det finns väldigt många dokument som man kan förhålla sig till och vi har försökt att leva upp till dem allihopa. Det handlar om skollag, kvalitén i undervisningen, barnkonventionen, kommunallagen och alla våra egna styrdokument. Vi har försökt att få ihop helheten.
