Preben Kristiansen var utomlands när han, via e-post, nåddes av beskedet att han utsetts till hedersdoktor vid SLU.
– Min första tanke var att någon skämtade med mig, säger han och skrattar.
SLU motiverar utnämningen till hedersdoktor med att Preben Kristiansen under många år samarbetat med SLU:s biforskare och att han genom sin kompetens kopplad till ett vetenskapligt tänkande har gjort avtryck internationellt och bidragit till att svensk biodling och verksamheten vid SLU har ett gott rykte.
"Inte så förtjust i ordet bidöd."
Han säger att mediernas bild av bin och biodling, med fokus på massdöd, stämmer dåligt med verkligheten.
– Jag är inte så förtjust i ordet bidöd. Det låter som om honungsbina håller på att dö ut och så är det inte, säger han.
Svensk biodling har problem med vinterförluster, bin som dör under vintern, men det utgör inget utrotningshot. Vinterförlusterna har i snitt varit högre de senaste decennierna än snittet under tidigare period. Statistik över vinterförlusterna finns samlad sedan 1920. Vinterförlusterna har varierat från år till år och snittet ligger på 13 procent.
– Att vinterförlusten ligger på 15 procent nu är inget nytt. Det som är nytt är att vi ser att några biodlare förlorar en mycket stor del medan andra inte förlorar något alls.
Går man 40 år tillbaka i tiden var vinterförlusterna jämnare fördelade mellan biodlarna.
Mediernas fokus på hot
Termen ”bidöden” har använts ganska flitigt i medierna senaste åren. Detta har lett till att Preben Kristiansen fått många frågor. En del verkar tro att det är ett helt nytt fenomen att bisamhällen dör under vintern och många av de som ställer frågor till honom tror att honungsbin håller på att dö ut och helt försvinna från jordens yta. Preben Kristiansen tror att den missvisande bilden kan bero på okunskap hos en del journalister, att den som skriver om ”bidöd” inte förstår skillnaden mellan honungsbin, humlor och solitära bin.
I februari presenterade IPBES, en global kunskapsplattform för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, en rapport som handlade om att pollinatörer som är vitala för vår livsmedelsproduktion är hotade. I en av Sveriges största tidningar löd rubriken ”Massdöd av bin hotar matförsörjningen”. Artikeln var därtill illustrerad med en utbyggd vaxkaka och honungsbin. Rapporten handlade inte om honungsbin alls utan om att vilda pollinatörer, främst bin och fjärilar, hotas av en rad faktorer. Vilda bin, humlor och andra pollinerande insekter har drastiskt minskat pågrund av förändrad markanvändning, intensiva jordbruksmetoder, användning av bekämpningsmedel, klimatförändringar och sjukdomar.
Finns ingen mystisk bidöd
När det gäller honungsbin finns ingen mysisk bidöd, menar Kristiansen.
– Varroakvalstret är biodlingens största fiende, säger han.
Varroakvalstret är ett mikroskopiskt litet spindeldjur som söker upp ett biyngel i en cell som ska täckas med vax. Inne i cellen förökar sig kvalstret och hona och avkommorna suger näring från biynglet. Angripna yngel skadas och utvecklas med missbildningar. Kvalstren följer med sitt värddjur ut och angriper därefter nya yngel för att föröka sig ytterligare.
Varroakvalster finns på alla kontinenter där man odlar bin. På svenska fastlandet påträffades varroakvalster för första gången 1991, men hade sannolikt funnits i ett antal år innan de upptäcktes.
Arbete som främjar bihälsa
En stor del av Preben Kristiansens jobb är att informera, undervisa och föreläsa om åtgärder för att hantera varroakvalster.
– Det vi måste göra är att hålla ner kvalstermängden så att bina inte skadas, säger han.
Det handlar om att ha bra arbetssätt och skötselrutiner ute i bigårdarna.
Forskning pågår för att få fram bistammar som tål varroa. Han berättar att forskning också pågår kring en egenskap hos bin som innebär att biet letar upp celler med kvalster och tar hand om det.
– Kan bina städa ut angripna celler så kan kvalstren hållas nere, säger han.
Bekämpningsmedlens påverkan
I vissa fall har jordbrukets användning av bekämpningsmedel lyfts fram som en orsak till att bin dör.
– Det finns en tendens hos en del biodlare att anse att bekämpningsmedel är en viktigare faktor än det är. Varroakvalstret är den enskilt största orsaken till vinterförluster, säger han.
Han vill inte påstå att bekämpningsmedel inte kan påverka honungsbin, men det finns i nuläget ingen forskning som styrker att honungsbinas hälsa påverkas.
– Däremot visar undersökningar att bekämpningsmedel, de som heter neonikotinoider, har skadlig effekt på solitärbin.
Neonikotinoider är en typ av växtskyddsmedel som används mot insekter. Det används till exempel som utsädesbetning vid rapsodling för att skydda unga plantor mot jordloppor.
EU-kommissionen beslutade 2013 att förbjuda användningen av växtskyddsmedel med neonikotinoider i grödor som är lockande för bin.
Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) ansökte i januari om dispens för att få använda neonikotinoider vid odling av vårraps och vårrybs i åtta län i och kring Mälardalen. Kemikalieinspektionen avslog ansökan.
Binas betydelse för lantbruket
Ungefär 75 procent av världens matgrödor är helt eller delvis beroende av pollinerande insekter och det globala värdet av pollineringsarbetet ligger på 235-577 miljarder amerikanska dollar visar rapporten från IPBES. I många regioner i världen hotas 40 procent av vilda bin och fjärilar av utrotning. Anledningarna är framförallt jordbrukets förändrade markanvändning och användande av bekämpningsmedel. Lösningar, enligt rapporten, är att skapa större mångfald av miljöer som pollinatörer kan leva i och minska användandet av bekämpningsmedel.
Honungsbin och vilda pollinatörer såsom humlor och solitärbin kompletterar varandra och har en nyckelroll för biologiska mångfalden i Sverige. Bra pollinering har stor eller avgörande betydelse för storleken på skörden när det gäller oljeväxter, klöverfrö, åkerböna samt frukt- och bärodling.
År 2011 uppskattade Jordbruksverket värdet av honungsbinas pollineringstjänster inom lantbruk och yrkesmässig trädgårdsodling i Sverige till mellan 260 och 466 miljoner kronor per år.
Antalet biodlare ökar
Preben Kristiansen anser att medias fokus på hotet mot bina inte stämmer med verkligheten, men att binas betydelse uppmärksammats har samtidigt väckt ett intresse för bin i Sverige. Antalet biodlare i landet har ökat hela tiden sedan 2008.