– Vi skulle kunna använda kameror i tätortsmiljöer för att skydda oskyddade trafikanter och inte bara fordonsförare, sa Eva Lundgren, nationell samordnare på Trafikverket för trafiksäkerhetskameror, i SVT:s Rapport på onsdagskvällen.
Riksväg 23/34 genom Kisa är en dryg kilometer lång sträcka med tät trafik och tunga transporter sida vid sida med fotgängare och cyklister.
Trafikverket har i flera år konstaterat att genomfarten har stora brister när det gäller miljö, trafiksäkerhet och barriäreffekter.
Enligt en så kallad åtgärdsvalsstudie skulle det kosta 149 miljoner kronor att dra riksvägen utanför Kisa. En kostnad som inte ryms i förslaget till nya länstransportplan för åren 2018–2029.
Samtidigt klagar Kisaborna på den tunga lastbilstrafikens framfart. Det framgår av medborgarlöftet mellan Kinda kommun och Polisen som utlovar krafttag mot höga hastigheter genom samhället.
Kan fartkameror då vara till hjälp? Peter Linnskog, samhällsplanerare vid Trafikverket, säger:
– Det skulle de mycket väl kunna vara.
Han konstaterar samtidigt att det är ytterst ovanligt i tätortsmiljöer.
Nu har Trafikverket inlett en utredning över möjligheten att sätta upp kameror på kommunala och mindre vägar.
Utredningen väntas bli klar i år.
Britt Lisra är utredare inom trafiksäkerhet vid Trafikverket.
– Vi vet att kameror gör nytta.
Olycksdrabbade vägar med hastighetsgränser på 70, 80 och 90 km/tim har varit prioriterade.
– Men vi behöver se över användningen av kameror även där vi har lägre hastigheter och på tätortsnätet.