ed sin karaktäristiska, lätt vaggande, gång glider årets Tage Danielsson-pristagare in på Tage Danielssons plats i korsningen Vasavägen--Östgötagatan i Linköping. Lätt generad får han finna sig i att ta emot alla fina ord i priskommitténs motivering och en blomsterbukett ur borgmästare Eva Joelssons hand.
Han ser omtumlad ut, och enligt egen utsago har han så varit ända sedan han fick besked om priset för några månader sedan.
-- Det är inte alls bara för pengarna. Att över huvud taget blir jämförd med Hasse & Tage är bland det finaste man kan bli inom svensk underhållning, för att uttrycka sig konventionellt, säger Fredrik Lindström ett par timmar tidigare, när Corren tar sällskap med honom på tåget från Stockholm.
Sedan försöker han förklara vad priset betyder för honom mer personligen, bakom det konventionella. Han drar sig till minnes när han gjorde sina första scenframträdanden i Stockholm i början på 90-talet. Han fick ta en del tuffa recensioner, och blev bland annat utbuad när han gjorde sig lustig över den då sjuke, numera avlidne, Lennart Hyland. Men så dök det upp en recension efter ett framträdande på Studion.
-- Den hade lite småanmärkningar, men så stod det något i stil med att ska man hitta Hasse & Tages efterföljare, så ska man leta på de små scenerna, och att här fanns det potential. Den recensionen levde jag jättelänge på. Det räcker med såna saker. Att någon ser på vad man gör på det sättet som man har menat att det ska ses, säger Fredrik Lindström.
Och att se parallellerna till Tage Danielsson är att förstå Fredrik Lindström. När han förra året tog emot Karamelodiktstipendiet av instiftaren Povel Ramel blev han stolt, men han känner ett betydligt starkare släktskap med Tage Danielsson.
-- Allra mest för att det inte finns någon riktig uppdelning mellan vad som är humor och vad som är allvar i hans gärning. De flyter i varandra. En riktigt rolig människa ska också ha ett djupt allvar och tvärtom. Tage Danielsson är liksom den ultimativa representanten för den kopplingen.
I tonåren var det Hasse & Tage och Kalle Sändare som blev Fredrik Lindströms husgudar. Senare tillkom Woody Allen, också han en företrädare för blandningen mellan humor och allvar.
Men det finns förstås skillnader mellan Tage Danielsson och Fredrik Lindström. Hade Tage Danielsson levat i dag hade vi förmodligen förväntat oss att på något sätt höra av honom i valdebatten eller komma med något klyftigt angående den åstundande 11 september. Ingen förväntar sig något sådant av Fredrik Lindström.
Hans samhällsengagemang handlar inte om partipolitik. I stället har han riktat in sig på ett mer grundläggande problem, och tankarna kring det går igen i mycket av det han gör, inte minst språkarbetet: Konflikten mellan människan som biologisk varelse och som samhällsvarelse. Enligt honom strävar alla människor efter att anpassa sig efter samhället i stället för att samhället ska anpassa sig efter människorna.
Ett problem är att samhället är byggt utifrån ett önsketänkande om hur människor ska vara, anser han.
-- Det har gjorts med samma realism som när ett ungt, nyförälskat par köper en villa. "Räntan ligger nog kvar på den här nivån, den kanske till och med sjunker, och så får du det där jobbet." Det är rena glädjekalkylen.
Han tar ett enkelt exempel: Det faktum att trottoarerna ligger helt oskyddade precis intill vägarna.
-- Det händer ju att människor får ryck och fladdrar till och skriker "tjoho, här är jag" eller något sånt. Och då går de ut på vägen och blir ihjälkörda. I stället för att anpassa sig till det drar samhället slutsatsen att "folk får skärpa sig". Såna kalkyler har gjorts i tiotusental, och det gör att människorna lever ett reducerat liv.
Fredrik Lindström tycker att nutida politiska frågor har fel utgångspunkt från början, att 95 procent utgår från att man är på samhällets sida. Därför är politikerkritik eller satir ett sätt att acceptera situationen.
-- Jag vill inte ge den typen av västerländsk politik mitt existensberättigande. Jag vill stödja alternativa världsbilder, säger han.
Samma sak gäller språket, där Fredrik Lindström för en evig kamp för att språket ska bestämmas av de vanliga människorna. Närmast ska det ske i tv-programmet "Värsta språket", där Lindström med redaktion ska ta emot språkfrågor och förslag på nya ord från tittarna.
-- En vanlig och livsfarlig uppfattning är att språket redan är färdigt, och att det inte går att lägga sig i det.
Han anser att skriftspråket är överskattat.
-- Folk tror i allmänhet att analfabeter är dumma i huvudet, men jag brukar påpeka att i princip alla var analfabeter för 200 år sedan. Alla mänskliga språk med kasus, genus, presens particip och allt är uppbyggt av analfabeter. Det har blivit en kulturellt förvrängd syn, där skriftspråket har blivit grunden i stället för ett komplement till talspråket.
Det är mycket språkfrågor för Fredrik Lindström för tillfället. En bok med namnet "Jordens smartaste ord" är under författning, bestående av en samling populärvetenskapliga uppsatser. Vad gäller själva titeln på boken handlar det om det enda ord som finns i alla språk och betyder samma sak. Ordet är "hysch", det vill säga det ord som används för att få människor tysta.
Hur det kommer sig att det heter samma på alla språk är ett klassiskt språkproblem, särskilt som det inte finns några bevis på att det någon gång har existerat ett urspråk, men Fredrik Lindström tror sig ha hittat lösningen.
-- Min teori är att det är ljudet av blodomloppet, det som barnet hör i fostervattnet, som härmas. Det förklarar också varför vi generellt blir sövda av susande ljud, som vinden i träden och sånt.
Ingen dålig upptäckt av en man som växte upp i Eskilstuna, och bland all speedway och hårdrock var tvungen att gömma undan dikterna och den stora fascinationen för svenska kungar.
Tage Danielsson-priset delas ut under Humanistdygnet den 28 oktober. Kvällen innan talar pristagaren inför studenterna på Nationernas hus. Ämnet har han inte bestämt än.
-- Det blir väl en fråga om önskemål, kanske språk eller något annat. Men jag kan tänka mig att prata om Ellen Keys Strand. Eller hur wellpappen togs fram i Tyskland på 40-talet.
Och så till den fråga alla förstås vill ha svaret på: Vilket rankar han högst -- Tage Danielsson-priset eller det skolrekord i ravioliätning (142 stycken) han satte i Stålforsskolans matsal i Eskilstuna 1976?
-- Allvarligt så kan ju det här inte hota raviolirekordet på det sättet. Men det är en av få saker som kommer i närheten.
Prismotivering: "Genom sin mångsidiga verksamhet som språkforskare, folkbildare, författare, filmskapare, komiker och estradör har Fredrik Lindström på ett skickligt sätt lyckats förena akademisk bildning och populär underhållning, vilket gör honom till en värdig mottagare av priset till Tage Danielssons minne. Hans träffande iakttagelser av ett språk i förändring och det alldeles vanliga livets egenheter har lockat en stor publik och lämnat viktiga bidrag till den samtida svenska självförståelsen. Som en särskild merit vill kommittén framhålla Fredrik Lindströms arbete för att motverka särskrivningen av sammansatta ord i det svenska språket."
Prissumma: 96 332 kronor.
Tidigare pristagare: Hans Alfredson (1987), Suzanne Osten (1990), Marit Paulsen (1992), Ferenc Göndör (1994), Jonas Gardell (1996), Georg von Wright (1998), Kristina Lugn (2000).
Ålder: 39 år.
Bor: I Stockholm, uppvuxen i Eskilstuna.
Familj: Dottern Marta.
Yrke: Språkvetare, komiker, författare, regissör, manusförfattare.
Utbildning: Poppius journalistskola, fil kand i litteraturvetenskap, estetik och idéhistoria, forskarutbildning i nordiska språk.
Radio och tv i urval: "Hassan", "På minuten", "Ingesson", "Pentagon", "Detta har hänt", "Pangbulle", "c/o Segemyhr".
Filmer: Manus och regi till "Vuxna människor" och "Känd från tv".
Böcker: "Världens dåligaste språk" och "Vad gör alla super-okända människor hela dagarna".
Aktuell: Årets Tage Danielsson-pristagare. Skriver för närvarande på boken "Jordens smartaste ord" och är i höst programledare för SVT:s språkprogram "Värsta språket", med start 31/10.