Flygskatten får branschen att sätta i halsen

Förslaget om skatt på flygresor har fått många aktörer inom flygbranschen att hoppa högt. I Linköping tros inte effekten bli så stor, men flera företrädare för flygbranschen ogillar beskattning.

Bilden är tagen i ett annat sammanhanng.

Bilden är tagen i ett annat sammanhanng.

Foto: Kallestad, Gorm

Linköping2016-12-05 13:46

Enligt utredningen som överlämnades i veckan till regeringen beräknas de statsfinansiella intäkterna bli cirka 1,75 miljarder kronor årligen. Bland annat är förslaget att skattens storlek ska bli 80 kronor per passagerare inom Europa, och 280 kronor för flyg till länder helt eller delvis i annan världsdel än Europa (se fakta). Syftet med skatten är att flygets klimatpåverkan ska minska.

– Jag tror inte att detta skulle påverka frekvensen på Linköping city airport eftersom det främst är affärsresor som går härifrån. De måste göra sina affärer och de måste resa och tyvärr måste de då också kanske betala flygskatt. Regeringen borde satsa på utveckling av mera miljövänliga alternativ. Det händer otroligt mycket på den fronten inom svenskt flyg just nu. Man jobbar med biobränsle och med att minska bullret, säger Camilla Lejon.

Peter Larsson – vd för branschorganisationen Sveriges regionala flygplatser, där Linköping city airport är medlem – anser att flygskatten riskerar att få stora konsekvenser för de mindre flygplatserna.

– Ökade biljettpriser påverkar de här små kommunägda flygplatserna. Många av dem går med förlust, särskilt svårt är det i glesbygden. De flyglinjerna handlar om ren samhällsnytta. En del flygplatser riskerar att läggas ned om kostnaderna ökar, säger han och tillägger:

– Sverige är ett avlångt land, och lägger man det avståndet över Europakontinenten så skulle betydligt färre ifrågasätta att man väljer att flyga. Men av någon anledning så är det svårare att se det i Sverige.

Han anser att staten i stället bör satsa på miljöåtgärder inom flyget och han gillar inte att skatteintäkterna inte ens är öronmärkta för exempelvis omställning till biobränsle. Dessutom påpekar han att andra länder har övergivit liknande beskattningar eftersom det inte önskad effekt. Risken, tror Larsson, är att delar av flygturerna flyttar utomlands.

– Det kan innebära en ökning av Kastrups flygningar i stället, vilket inte gör att effekten på klimatet blir speciellt bra.

Statliga Swedavia äger och driver de stora flygplatserna och flera av de mindre som anses strategiskt viktiga i landet. Presschefen på Swedavia, Ulf Wallin, berättar om deras hållning som inte är särskilt avvikande.

– Vi kommer givetvis att följa vår ägares linje. Men vi anser också att man bör fokusera på de möjligheter som finns att förbättra miljöarbetet. Exempelvis har vi inom Swedavia bestämt att våra egna flygresor, vi flyger mycket i vårt arbete, ska vara fossilbränsleneutrala år 2020.

De gör cirka 15 000 flygresor i jobbet, varje år. Och detta kompenserar alltså statliga Swedavia genom att köpa in biobränsle till några av sina flygplatser.

– Det kostar oss tio miljoner kronor mer, men vi tycker att det är viktigt för att få i gång en efterfrågan på biobränsle till flyget. Det finns i dag alternativ där man kan tillverka bränsle från trä- och pappersindustrin, säger Ulf Wallin.

Men han påpekar att tillverkningen är dyr och att man bara kan köpa biobränsle på beställning.

– Här behövs initiativ för att forska fram billigare lösningar. Och det behövs en ökad efterfrågan på biobränsle inom flyget, säger Ulf Wallin på Swedavia.

Lagförslaget om flygskatt

Syftet med skatten ska vara att flygets klimatpåverkan ska minska för att bidra till att nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan.

Utredningen föreslår att en skatt på kommersiella flygresor införs.Det innebär att flygskatt ska betalas för passagerare som reser från en flygplats i Sverige i flygplan som är godkänt för fler än tio passagerare. Undantag görs för vissa flyg och personkategorier. Skatten ska betalas av det flygföretag som utför flygningen.

Skattens storlek ska bestämmas utifrån resans slutdestination och vara:

1. 80 kronor för flyg till länder som ligger helt inom Europa,

2. 280 kronor för flyg till länder som ligger helt eller delvis i en annan världsdel än Europa med ett avstånd om högst 6 000 kilometer från flygplatsen Stockholm/Arlanda,

3. 430 kronor för flyg till länder som ligger i en annan världsdel än Europa med ett avstånd längre än 6 000 kilometer från flygplatsen Stockholm/Arlanda.

De statsfinansiella nettointäkterna av den föreslagna skatten beräknas bli 1,75–1,78 miljarder kronor per år.

Den nya lagen ska enligt förslaget börja gälla den 1 januari 2018.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!