Superhjältarna
Regi och manus: Bard Bird
Svenska röster: Allan Svensson, Sara Lindh, Elina Raeder, Dennis Granberg, Jakob Stadell, Rafael Edholm
Land: USA
Speltid: 1 tim 55 min
Censur: från 7 år
Filmstaden i Linköping, Royal i Motala
HÖGA FÖRVÄNTNINGAR är inget bra utgångsläge, men det är svårt att inte ha det när animationsstudion Pixar tidigare klämt ur sig fullträffar som "Toy Story"-filmerna, "Monsters, Inc." och "Hitta Nemo". Då sitter man spänt där och väntar sig mer högkvalitativ underhållning, även om man råkat fylla, eh, 36.
Från havet utanför Australien vrider nu Pixar kameralinsen mot ett helt vanligt amerikanskt förortsområde. Där bland välansade gräsmattor och barnmatsburkar bor Bob Parr, tillsammans med sin fru Helen och deras tre barn. En gång var han den oövervinnlige Mr Incredible och hon Elastaflickan. Men efter att alla superhjältar hamnat i onåd hos allmänheten har familjen Parr dragit sig tillbaka, odlat sin trädgård, gömt sina riktiga identiteter och blivit slappa i hullet.
Bob drömmer om forna tider och barnen är missnöjda för att de måste smyga med sina respektive superkrafter. Men Helen försöker hålla skenet upp. Inget superhjältande här inte. Då skulle de ju kunna bli avslöjade.
Så klart spricker bubblan och tillsammans ställs den trikåklädda familjen inför en liten figur med det här året skönaste frisyr och storslaget ondsinta planer på att utrota alla hjältar med superkrafter.
Visst infriar "Superhjältarna" förväntningarna, åtminstone mina. Det är ett hejdundrande äventyr med spänning, explosioner, hisnande tempo och en rejäl skopa humor av det slag som kan uppskattas av både barn och föräldrar. Som vuxen kan man inte minst mysa åt de fyndiga och snygga blinkningarna till både James Bond, "Mission: Impossible" och "X-men". Den som går loss på futuristisk 60-talsdesign har också mycket att titta på. Miljöerna är hänförande välgjorda. Gänget bakom de svenska rösterna gör ett gott jobb, utan att för den skull utmärka sig på något sätt. Habilt, är väl ordet.
Filmen är också, faktiskt, ett träffsäkert porträtt av en helt vanlig familj. Här finns både tristess på jobbet, syskonkäbbel, misstankar om otrohet, viktproblem - och en stark gemenskap och glädje.
Utan att göra alltför stor sak av det är jag ändå imponerad av att man fått de olika karaktärerna så, i brist på bättre ord, trovärdiga. Särskilt tonårsdottern Violets utveckling från blyg och trulig till självsäker och framåt är fint skildrad. Många kommer nog att känna igen sig hemma hos familjen Parr. Trots att de är animerade.
Vem kunde tro att Pixar var mäktiga det?
"Superhjältarna" finns både i svensk och engelsk version.