– 2017 är ett roligare år eftersom vi nu ska växa igen i Linköping, vi ska anställa nära 100 ingenjörer i år, säger Ulrika Unell när vi ses i entrén.
På den här arbetsplatsen blir man medveten om vädret. Ericsson i Mjärdevi är stort och byggnaderna ligger på varsin sida av gatan med det passande namnet Datalinjen. Och förr eller senare får man en nypa frisk luft när man går de cirka 50 meterna. På ena sidan ligger en del av Linköpings industrihistoria, här tillverkades Ericssons mobiltelefoner som fick fart i GSM-nätet på 1990-talet. Även stora delar av GSM-nätet utvecklades av Ericsson. Sannolikt är det svårt att leva en dag med normal IT-användning utan att på något sätt ta hjälp av Ericssons teknik.
– Cirka 40 procent av världens datatrafik går igenom produkter utvecklade av Ericsson, säger Anders Lindström, chef för utveckling av 4G- och 5G-tekniken.
I Linköping arbetar i dag knappt 800 personer på Ericsson. Det är cirka 300 färre än för för två–tre år sedan. Under samma tid har man fyllt upp de gamla fabrikslokalerna med ICT-centret, det som invigdes i september 2014. Det är ett globalt testlaboraturium, som dygnet runt nås av cirka 8 000 ingenjörer från hela världens Ericsson-avdelningar. Det är nu fyllt till 90 procent och för tankarna till en rymdstation i en science fiction-film med sina mängder av servrar och teknisk utrustning. Cirka 450 kilometer av kablar ryms här inne, bland annat för att man ska kunna simulera telekommunikation med nya produkter utan att störa Linköpingsbornas datatrafik. Ericsson har tre ICT-center i världen. Ett i Linköping, ett i Rosersberg utanför Stockholm och ett i Kanada.
Hit kommer i princip ingen. Säkerheten kring anläggningen är rigorös, och vi får inte tillträde till lokalerna. I Linköping sysselsätter ICT-centret inte fler än cirka 50 personer. Men det beskrivs som en av Ericssons grundbultar. Som räddningen för Ericsson i Linköping.
Vad känner du när du står där inne?
– Det är en stor teknikfascination, givetvis. Man slås av omfattningen. Man får en känsla av all kod som flyger igenom luften och alla nya produkter som tar form och att vi är en del av världen. Att vi är en knutpunkt i all datatrafik som fungerar globalt i alla våra nät.
Ericsson går nu igenom stora förändringar med nedskärningar, vikande vinst och berochdalbana på börsen. Det lämnar knappast någon anställd oberörd. Cirka 150 av de drygt 300 ingenjörer som slutat de senaste åren, gick i höstas från Ericsson i Mjärdevi direkt till Saab-ägda Combitech. Och många av de övriga gick i stället direkt till andra jobb. Ericsson flyttar nu stora delar av verksamheten kring äldre generationers mobiltelefoni, 2G och 3G, utomlands. Den fackliga kritiken väntade inte på sig när man gjorde sig av med äldre ingenjörer och i samma andetag planerade för att anställa yngre.
Hur har det varit?
– Det är klart att det inte har varit lätt. Men vi har hela tiden vetat vad vårt mål är. Jag skulle vara mycket mer orolig om vår koncernledning inte tog de stora greppen för att komma rätt. Vi ligger precis på det spår som Ericssons ledning har lagt upp. Vi ska arbeta med ICT-centren, vi ska utveckla 4G och 5G. Och allt det finns i Linköping, säger Ulrika Unell.
Hon beskriver hur hela branschen förändras, bland annat med internet of things – att allt fler saker ska vara uppkopplade:
– Telekom och IT går ihop. Vi behöver få in ny, ung personal från universiteten men också erfarna ingenjörer. Och vi behöver utbilda dem vi har för att ta det här tekniksprånget. De nyrekryteringar vi gör sker på 5G-sidan.
Samtidigt ska utvecklingen av 4G-nätet gå vidare eftersom det fortfarande växer. Men allt mer kraft läggs på nästa generation. Anders Lindström skrattar, och berättar hur han frågade en telefonförsäljare om de hade en 5G-telefon:
– Säljaren plockar fram en telefon, och säger ”då ska du ha den här!”. Men jag vet ju att ... det finns inga 5G-telefoner än, säger han.
Att ligga först med utvecklingen av 5G-nätet är avgörande för Ericsson, som förstås har vissa fördelar av erfarenheterna från utvecklingen av tidigare nät. Med följer andra produkter som är närmare människorna, till exempel hemteknik, och inte minst uppkopplade robotar inom industrin som måste fungera och kommunicera driftsäkert och utan fördröjning. Men konkurrensen på världsmarknaden tilltar. Kinesiska tillverkare brukar pekas ut som utmanare.
Hur hanterar ni konkurrensen i arbetet i vardagen?
– Jag har stenkoll på konkurrenterna. Visst känner vi av dem. Och vi diskuterar dem i våra gruppmöten med personalen regelbundet. Det är inget vi kan avfärda. Men det är också något man måste släppa när man jobbar på. Annars tror jag inte att man gör ett gott arbete.
Vi går ut, och över gatan, Datalinjen. Slår ihop armarna av det kyliga vårvädret. Vi ska göra en blixtvisit på Ericssons eget maker space, en relativt nyskapad yta där anställda kan arbeta med helt egna utvecklingsprojekt. På vägen dit möter vi Pontus Sandberg, strategisk produktutvecklare som bygger upp utrymmet och som gjort ett liknande arbete på Ericsson i Kanada.
– Intresset har varit jättestort. Nu kikar vi på lösningar för att skala upp verksamheten, säger han och visar några av projekten.
Utrymmet är en mindre kontorslokal, men lite skönt rörig. På golvet finns robotbanor upptejpade, på hyllorna ligger halvfärdiga skruvprojekt.
– Bra idéer kommer inte alltid på arbetstid. Det är viktigt att ge ingenjörer tid för kreativitet. Här är det möjligt att jobba över områdesgränser och pröva sina idéer, säger Ulrika Unell.
Nu har man ett stort rekryteringsarbete framför sig. Det är ingen vild gissning att Ericsson måste finkamma universiteten på unga civilingenjörer, i konkurrens med en IT-bransch som skriker efter samma kompetens. Företaget har de senaste åren haft en strategi för att trappa upp sitt lokala engagemang.
– Vi är en del av Linköping. Vi har starka band till staden och djupa samarbeten med till exempel Linköpings universitet, både med forskning på toppnivå och med att ta in studenter som gör sina examensarbeten här. Linköping är unikt med närheten till universitetet och Mjärdevi science park. Det finns så mycket på en relativt liten yta här, vilket är bra för vår konkurrenskraft, säger Ulrika Unell.
