Det handlar om två väldiga kolosser, som nu väckts ur en kanske 160-årig vila i underjorden.
Kolosserna, som för bergmännen och koppararbetarna kallades nasar, är rena avfallsprodukter från kopparepoken i Åtvidaberg. Fram till 1840-talets slut utvanns koppar ur malm i så kallade sulubruk. En del av massan blev trots hettan i schaktugnen inte riktigt smält, utan la sig på ugnens botten.
- Nasen växte sig större och större. Till sist fick man riva ner botten på ugnen och forsla bort nasen för omsmältning, berättar Britt Svensson som arbetar i Brukskultur Åtvidaberg.
De båda nasarna hittades i samband med den stora saneringen av industriområdet bakom Facetten förra året.
- Min högsta önskan har varit att hitta just nasar i Åtvidaberg, säger Britt Svensson, som fick sin önskan uppfylld när saneringsfirman en dag ringde om några konstiga block i marken.
Nasarna mäter ett par meter i längd och bredd.
- För att vara nasar är de enorma, groteska. Jag tror att det rör sig om de största man hittat i Sverige, säger Britt Svensson.
Nasarna vilar nu på en bädd av slagg under tak på den lilla halvön i dammen vid Gamla torget. Britt Svensson hoppas att de kan bli en turistattraktion i paritet med gruvfälten i Bersbo.
- Jag hoppas att de kan väcka intresse. De har en väldigt intressant historia, särskilt om hur man framställde koppar.
När nasarna flyttades från den gamla industritippen ett par hundra meter till Gamla torget krävdes två lastbilar och en lyftkran för transporten. Hur det gick till när nasarna flyttades från schaktugnen vid Kopparverket ungefär samma sträcka till industritippen förtäljer inte historien.
- För mig är det ofattbart hur man kanske vid 1800-talets mitt kunnat flytta dem. Det visar på människors arbetskraft och det gör dem till fina industriminnen, säger Britt Svensson.
Nasarna består mestadels av järn, men innehåller också koppar, skärsten (halvfabrikat av koppar) och andra metaller. Just nu målas takbyggnaden som ska skydda nasarna från regn och därmed urlakning. När färgen torkat och informationsskyltar kommit på plats väntar invigning av Åtvidabergs troligen tyngsta industriminnen.