Dramatiken som försvann

Foto:

Kultur och Nöje2006-11-17 00:00
CCC

Marie Antoinette

Regi: Sofia Coppola

I rollerna: Kirsten Dunst, Jason Schwartzman, Marianne Faithfull, Asia Argento

Astoria i Linköping

Efter succén med "Lost in translation" fick Sofia Coppola en budget på 40 miljoner kronor för att göra en 1700-talsfilm om Frankrikes mest legendomspunna drottning. Själv har jag sett fram emot filmen ända sen jag såg den allra första trailern för ett år sedan.

Precis så fantastisk är filmen också bitvis, särskilt i scener där storslagna låtar av New Order, Cure och Malmöbandet Radio Dept bildsätts med sagolika klänningar, ritter genom slottsträdgården och dimmiga vyer av Versailles. Det är lätt att associera till bakverk när det gäller Marie Antoinette - den här filmen är som en fluffig gräddtårta.

Inte så mycket att bita i

Det börjar lovande när den 14-åriga Maria Antonia i ett slottsliknande tält vid gränsen mellan Österrike och Frankrike måste lämna ifrån sig allt hon äger för att bli Frankrikes nya drottning. Kirsten Dunst är lika övertygande som förväntansfull tonåring som allt mer uttråkad och världsfrånvänd drottning.

Men Sofia Coppola har inte gett henne så mycket att bita i när hon väl är framme i Versailles: det här är ingen ny bild av Marie Antoinette, till skillnad från vad den punkiga affischen antyder. Sympatisk och naiv, visst, men vi får egentligen inte veta så mycket nytt. Det som hade kunnat bli stor dramatik, flykten och avrättningen till exempel, finns över huvud taget inte med och filmen stannar av.

Vackert skimmer

Marie Antoinette och hennes make Ludvig XVI (som spelas av Coppolas kusin Jason Schwartzman) framstår som vilsna tonåringar fångade i en bisarr tillvaro av hovritualer. Pusselbitar i ett världspolitiskt spel. Det är som om Sofia Coppola snarare velat skildra ett tillstånd på Versailles än ett skeende, det hela påminner mer om en tavla än en film.

Men det är en vacker tavla att betrakta. Den moderna musiken kopplar samman frossandet i bakelser med vår tid av överflöd. Och eftersom vi vet vad som ska hända vilar det ett vackert skimmer av undergångsromantik över Kirsten Dunsts troskyldiga lekar med hundvalpar.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!