Volante
Sverige var länge i världens blickfång under Piratpartiets och fildelningens storhetsdagar i slutet på 00-talet. Internets påverkan på samhället och kulturen har samtidigt blivit allt viktigare. Vardag, arbete och fest blir inte bara mer digitala, de verkar också anpassas till teknikens förutsättningar.
Pelle Snickars har länge varit med i debatten. Han är nu professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet och har kommit ut med boken "Digitalism: När allting är internet". Titeln påminner om de optimistiska tankarna från 00-talet, då nätet skulle göra samhället och kulturen bättre, friare och snabbare. Det var en frälsningslära som både IT-företag och politiker ville stå bakom. De senaste åren har fler pessimistiska tänkare om internet kommit fram i debatten. Snickars kommer från den mer nätskeptiska sidan, men har ett neutralt anslag i boken.
"Digitalism" handlar om informationens natur och vår samtids överflöde av den, begreppen om vad som är kvalitet, logiken bakom informationsdelningen, vad som är öppenhet med data och om lagring på ett internet som aldrig glömmer något.
Datorn har gått från att vara en beräkningsmaskin till en grund för kulturen i stort. Överflödet av information driver på ett misslyckande att filtrera och motreaktioner som EU:s rätt att bli raderad. Nu blir informationshantering viktigt.
Kvalitet diskuteras mycket ingående idag, då det är svårare att peka ut vad alla borde ta del av. Blir det rekommendationerna från andra användare som ersätter kritikern, och hur utformas programmet för rekommendationerna? De digitala medierna är uppbyggda för att stödja delning. Det märks på att en bra artikel anses vara den som delas och kommenteras, oavsett av vem. Användarna blir själva en del av mediet.
Öppenhet är en av nätets hörnstenar. Snickars är kritisk mot den offentliga sektorns gratis delning av skattefinansierade data för att företag ska få utveckla betaltjänster från dem. Vad gör det med integriteten, inte minst då många aktörer som Google inte är öppna själva? Öppenhet i dag, menar han, blir en öppenhet på några aktörers villkor men inte på andras.
Genom sin tidigare erfarenhet från Kungliga biblioteket skriver Snickars en insatt kritik av hur biblioteken har mött digitaliseringen, särskilt med e-boken. Vi har som användare börjat att lära oss köpa digitalt innehåll, samtidigt som piratkulturen finns kvar. Förtjänsterna görs inte hos producenterna utan mer hos de mellanhänder som äger infrastrukturen.
Överblicken av ett så brett område är imponerande och lärorik, men innehållet blir spretigt och resonemangen i några kapitel är bökiga att följa. Ibland blir det många detaljer som skymmer de stora utvecklingarna.
Det som har förändrats är att uppfattningen om att utvecklingen är given, teknikdeterminismen, har nyanserats. Det finns fler olika sätt att använda nätet på. Digitalism pekar mot en ny frågeställning: allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras – men hur och av vem?