Poeten och Nobelpristagaren Tomas Tranströmer avled i slutet av mars i år. I början av 60-talet bodde och verkade han i Linköping – så vad vore mer naturligt än att hedra honom med att uppkalla en plats i efter honom? Correns kulturredaktör Åsa Christoffersson kom med förslaget i en krönika på påskafton.
"Döp ett torg eller en gata efter Tranströmer – någon central och viktig plats, inget litet hörn!", föreslog hon. Ett par veckor senare skrev hon att den platsen borde vara torget framför biblioteket.
Och kommunens namnberedningsutskott hade inget emot idén, tvärtom.
– Det var ett i allra högsta grad uppskattat förslag, som antogs av ett enigt utskott, säger Gunnar Elfström, tidigare stadsantikvarie och ledamot av namnberedningsutskottet.
– Det är ett väldigt bra förslag, och ganska självklart. I och med att han är Nobelpristagare är han odödlig. Och det är en väldigt lämplig plats, fortsätter han.
Enligt Gunnar Elfström är det en sedvänja, men ingen regel, att platser och gator i Linköping uppkallas efter personer som inte lever längre. Det lysande undantaget är prinsessan Estelles park i Tannefors.
Citat ur Tomas Tranströmers dikter på gator och torg var ett annat förslag i Åsa Christofferssons krönikor. I poetens hemstad Västerås finns sju dikter inhuggna i stenplattor. Skulle något liknande vara möjligt i Linköping? Frågan går till Lars-Ove Östensson som är ansvarig för konstverksamheten i Linköpings kommun.
– Det är väl risk att man låter tråkig, men oftast är det en fråga om pengar, säger han och nämner möjligheten att göra något i samband med att det byggs något nytt, eftersom pengar då ska avsättas till offentlig utsmyckning.
– Tranströmer är ett av de stora namnen, så det är klart att det vore intressant, tycker Lars-Ove Östensson.
Ett ställe där det byggs nytt är Övre Vasastaden i Linköping. Där har Michael Cocozza på Botrygg föreslagit att nya gator ska döpas efter konstnärer med anknytning till Linköping.
I Vallastaden har närheten till universitetet inspirerat, och gatorna har fått namn efter kända personer, inom områden som vetenskap, lärdom och Nobelpris. En av dem är Hugo Theorell, som fick medicinpriset 1955.
– Han är den ende hittills födda i Linköping som har fått Nobelpriset, säger Gunnar Elfström.