En kollega på tidningen frågade mig om det heter i eller på Tinnerö – det var med anledning av den granat som hittades i området förra veckan. Mitt svar hade säkert inte den tydlighet som en reporter helst skulle önska, mitt i det snabba produktionsflödet.
För svaret är inte alls självklart. De kategoriska begreppen rätt och fel passar inte.
Läsare med osedvanligt gott minne kan möjligen erinra sig en tidigare diskussion i Språkspalten om huruvida det bör heta "i" eller "på Tornby". Inte heller den frågan fick ett tydligt svar, men många hade intressanta tankar.
Det är över huvud taget lätt att hitta exempel som tycks ologiska eller motsägelsefulla när det handlar om prepositioner. Man sitter "i bilen"men "på tåget". Varför då, egentligen? "I en fåtölj" men "på en stol". Ja, där kanske prepositionen faktiskt uttrycker en viss skillnad i sittandet.
Men åter till Tinnerö. Det som talar för "i" är att det är det vanliga sättet att formulera sig om ett område, som "i Ekholmen". Å andra sidan är inte Ekholmen och Tinnerö riktigt jämförbara, eftersom det förra är ett bostadsområde, vilket inte gäller för det senare. Därför kan "på" ligga närmare till hands, ungefär som man säger "på slätten".
Områdets karaktär kan också spela in; platser som har kontakt med vatten får normalt prepositionen på, tydligast när man talar om öar. Vilket ju visserligen inte stämmer på Tinnerö, men kanske ändå i någon mån kan ha med saken att göra.
Man kan resonera i olika riktningar. Magkänslan då? Inte oviktig i språkfrågor. För egen del tvekar jag men skulle luta åt på Tinnerö.