Förra veckans språkspalt handlade om ordet husera som kan betyda två saker, och på senare tid även en tredje, nämligen då det används synonymt med hysa. Åtminstone denna tredje variant väcker frågetecken och försiktighet är att rekommendera.
Sammanblandningar och betydelseglidningar är vanliga och spaltens läsare fyller på med andra exempel.
Sett och sätt. Konstruktionen "i stort sätt" är felaktig, men förekommer relativt ofta. Här handlar det ju om att se, och stavningen är därför ganska given om man tänker efter.
Streck och sträck. Lite knepigare kanske. Man kan rita ett streck eller hänga kläder på tvättstrecket. Ett annat streck är busstrecket. Men fåglar kan bilda ett sträck. Och det man gör utan upphåll gör man i ett sträck. Felaktig användning är inte alltför ovanlig.
Enda och ända. En enda minut, kan man tala om. Men man reser ända till Kina eller är uppe ända till midnatt. Ända har med slut att göra, det kan syfta på yttersta delen av något. Eller kroppens bakdel. Det finns även verbet ända – det vill säga ta slut.
Språkvården är i dag ofta ganska tillåtande. Ett ganska vanligt svar inför två alternativ är att båda två går bra att använda. Men kanske då till glädje för språkpoliser är ovanstående sådant där rätt och fel råder och ska följas.
Sedan finns en mängd andra mer tveksamma fall som jag säkert får anledning att återkomma till.