Serier
Utställningen pågår till 13 mars
Hennes signum är välgjorda och uppkäftiga serier om mänskliga relationer. Varje scen innehåller ofta oförsynta och djärva skildringar av våra motsägelser i ord, tanke och beteenden. Humorn är fyndigt träffsäker och underhållande.
Emelie Wedhälls bildstrippar har börjat synas allt oftare på utställningar i Östergötland de senaste åren. Hon tecknar regelbundet i nöjestidningen Nolltretton i Linköping. Till synes banala vardagshändelser laddas med dynamik och pinsamheter; uppiggande avslöjanden om våra tillkortakommanden.
Tematiskt återkommer fem-sex olika kategorier som handlar om manligt och kvinnligt, livsreflektioner, barn och blandat. Hon har själv tre barn som löpande erfarenhetsbank att få idéer ifrån.
Färgskalan är ofta glad och ljus även om något giftigt behandlas. Kontrasten är effektiv som metod. Figurerna är i sig drastiskt och roligt tecknade med päronformade huvuden, stora snedställda ögon, enormt gapiga munnar och det är glest mellan tänderna. Uttrycksfullt som form och innehållet är befriande amoraliskt och utan pekpinnar.
Tjejer och kvinnor som tecknar serier håller på att bli i majoritet i dag och tågar glatt in i de kulturella finrummen. Ända sedan pionjärer som Cecilia Torudd och Annika Elmqvist har skaran fyllts på med många begåvningar som Gunna Grähs, Lena Ackebo, Sara Hansson, Karolina Bång, Sara Elgeholm, Alice Engström, Sara Granér, Marjane Satrapi, Nanna Johansson med flera.
Ett tecken i tiden är att serietecknaren Liv Strömquist nu gör en TV-sänd bildningsresa tillsammans med Horace Engdahl.
Nu vore det på sin plats att även Emelie Wedhäll bjuds in av något förlag som trycker och distribuerar hennes första seriealbum. Det är hon värd.
