När Housam Al-Mosilli insåg att han var tvungen att fly från sitt hemland Syrien, tog han samma väg som många andra kulturpersonligheter innan honom. Först Libanon, sedan Egypten och sedan vidare till Turkiet och Istanbul. Under två och ett halvt år bodde han några stenkast ifrån stadens livligaste gata, som passeras av fyra miljoner människor varje dag. Där fortsatte han sitt jobb som författare, journalist och översättare (engelska/arabiska). Men till slut blev situationen för komplicerad.
– För syrier som befinner sig i landet är Turkiet ett laglöst land. Personer i min omgivning vilka jobbade som journalister och fotografer blev bortförda och mördade. Det kom till en punkt där jag inte längre kunde värja mig. Innan jul skulle en vän fly tillsammans med sin familj till Frankrike. I stället sköts han till döds på öppen gata, berättar Housam sammanbitet.
37-åriga Naji al-Jarf var journalist och motståndare till Islamiska staten, IS. Han blev den tredje syrianske journalisten att dödas i Turkiet på kort tid. Enligt Paris-baserade Reporters Without Borders levde Naji under dödshot på grund av en dokumentärfilm han nyligen filmat om våldskulturen inom IS.
Housam blev tipsad av vänner och kollegor att söka skydd via ICORN i stället för att fly. I början av året beviljades poeten fristad i Sverige. Nu har Housam bott i Linköping sedan 25 februari.
– Jag bor ensam i en lägenhet i ett lugnt område. Lite möbler och inredning fanns när jag flyttade in, i går var vi på Ikea och köpte en ny större säng, berättar han och skrattar.
Housam kommer att stanna i två år om allt går som det ska. Att han ges fristad innebär förutom boende även att Housam får stöd och stipendium för att kunna fortsätta sitt arbete. Just nu skriver han på en roman och en faktabok om film och politik. Housam skriver även politiska artiklar om situationen i Syrien.
– Jag pratar med mina vänner varje dag och nås av nyheter som smärtar. Varje dag kommer nyheter om att en vän eller en släkting till dem har dött. Människorna i Syrien plågas något fruktansvärt, jag tror att det är svårt för de flesta att förstå situationen där. Du undrar vad jag har för drömmar, jag har bara råd att ha realistiska sådana. Att dödandet slutar, att det blir vapenvila, säger han.
För Housam innebär Sverige en chans att fokusera på sitt skrivande. Nyligen översattes en av hans dikter av poeten och krönikören Jasim Mohamed. Texten ska publiceras i Dagens nyheter.
– Jag kan inte längre skriva om fjärilar, om du förstår vad jag menar. Jag känner att jag måste ta ansvar. Nu skriver jag mest om krig och politik, berättar han.
I dag har en handfull av hans dikter översatts till svenska. En av dem är ”De tystas dagbok” som publicerades i tidningen Dissidentbloggen. Den ges ut av Svenska PEN, en organisation som jobbar för författare och journalisters rätt att uttrycka sig. Elnaz Baghlanian som är redaktör för tidningen lärde känna poeten för tre år sedan.
– Housam är en fantastisk författare. Han har ett sätt att beskriva och skildra det som pågår i Syrien utan att vara sentimental. Med små detaljer fångar han upp känslor som tillsammans med hans betraktelser målar upp en bild av ett krigshärjat land.
Elnaz har utifrån sitt arbete i Svenska PEN märkt hur hotet mot författare som kritiserar regimen i Syrien har ökat. Hennes erfarenheter går i linje med de senaste rapporterna från Migrationsverket och ICORN. Förra året inkom ett rekordhögt antal ansökningar till ICORN, samtliga från Syrien.
– Fler länder borde ta ansvar. Samtidigt har antalet fristäder växt snabbt i Sverige, vilket är ett ljus i mörkret. Att en stad erbjuder fristad för en person som är i akut behov av skydd är ett konkret sätt att hjälpa demokratin och skydda det fria ordet, säger hon.
I veckan utkom det senaste numret av Dissidentbloggen och med den en ny dikt av Housam. En text om hans sista tid i Istanbul och känslorna kring att möta trygghet.
– Använd den här fantastiska författaren för att vidga era perspektiv, Linköping! Författares röster behövs, inte minst för att lyfta fram det som pågår i Syrien. Vi har blivit avtrubbade av den verklighet vi möter på tv, i radio och tidningar. Vi behöver andra infallsvinklar än siffror, säger Elnaz Baghlanian.
