Foto, föremål, film av Annika Keller
Östergötlands museum, Lilla Galleriet
Pågår till 22 november 2015
En liten anspråkslös utställning med fotografiska porträtt, några objekt och en film. Hade det varit en vanlig svensk expo hade jag nog tyckt den varit ganska tråkig med bleka foton. HBTQ är vi vana vid och välkomnar i frihetens och den mänskliga mångfaldens namn. Men nu laddas utställningen med vetskapen om att den är från Moldavien, en liten fattig republik, inklämd mellan Rumänien och Ukraina. Där pågår proteströrelser mot korruption och maktmissbruk.
Intoleransen mot HBTQ-personer är enormt mycket värre än i Sverige. Bilderna på personerna förmedlar vittnesbörd om både mod och mänsklig närvaro. Vi är väl egentligen alla ganska lika, ändå olika – tur är väl det.
Lesbisk, gay, bisexuell, transsexuell, androgyn. Med dessa epitet presenteras porträtten i Annika Kellers foton. Historien är fylld, ofta osynliggjord, ibland synliggjord, ända sedan Sapfo på Lesbos, den klassiska gay-kulturen i Athen, Rom, sedan kyrkligt förtryckt. Jonas Love Almquist påminner med androgyna Tintomara (1834) och inom konstlivet de senaste decennierna finns hur mycket som helst av fria, öppna gestaltningar av eros och identiteternas oändliga variationsrikedom. Kultursfären som frizon gentemot trångsynthetens taggtrådar.