Fri Tanke
Linda Johanssons essäbok "Äkta robotar" ligger rätt i tiden. Hon forskar på Försvarshögskolan om vilka etiska dilemman som uppstår när autonoma robotar används i krig. Robotar används allt oftare även inom tillverknings- och tjänstesektorn. Datorernas och internets intåg har förändrat kulturen. Ska robotarna fortsatt ses som själlösa föremål eller som jämlikar till människan?
Från att ha varit science fiction har nu allt mer människolika och självständiga maskiner blivit en del av vardagen, eller i vart fall av samhällsdebatten. Äkta robotar ger en god introduktion till medvetandefilosofi och etik. Det är omfattande ämnen så många intressant frågor skrapas bara på ytan. Boken är pedagogisk och levandegör resonemangen med exempel från samtiden och populärkulturen, men ibland så staplar Johansson för många forskarnamn på varandra istället för att berätta.
När kan robotar hållas ansvariga för sina handlingar? På samma sätt som människor delvis håller djur ansvariga för sina handlingar, så menar Johansson att vi gärna förmänskligar robotar och har lätt för att tillskriva dem känslor och självmedvetande. Det finns exempel på människor som riskerat livet för att skydda en robot. Självlärande robotar kan vara lämpliga att hålla delvis ansvariga, inte minst för att robotarna ska kunna bygga upp en egen moral.
Kommer krig att tas på lika stort allvar om robotar gör smutsjobbet eller kommer de att programmeras till att följa konventioner och göra kriget mer humant? Det beror både på hur människor programmerar och hur självständiga robotarna får vara.
Kommer robotarna verkligen att ta alla jobb? Främst handlar det om rutinarbeten, både fysiska och intellektuella. Kreativitet och mänsklig kontakt är robotar fortfarande dåliga på, men i vissa mjuka yrken är det bra att vara oberörd, som att vårda autistiska barn.
Robotarna ställer oss inför frågan om vilket värde vi tillskriver arbetet. Kommer automatiseringen av tråkiga, smutsiga och farliga jobb ersättas av nya arbeten, eller bör en medborgarlön införas? Människan kan bli beslutsfattaren eller den svagaste länken i beslutskedjan. Samhällets syn på människan som lat eller driftig påverkar hur robotarna konstrueras och det påverkar i sin tur hur automatiseringen uppfattas.
Frågan är mer komplicerad än att bara vara för eller emot tekniken. Inför teknikskiftet behövs en robotpolitik som inte fastnar i samtidens frågeställningar och Äkta robotar ger några intressanta beskrivningar på hur scenarioplanering kan användas för att göra värderingar och alternativ tydligare.
Vi antar annars ofta att avancerade robotar placeras i ett omgivande samhälle som ungefär ser ut som dagens, som i tv-serien "Äkta människor". Johansson kritiserar att vårt samhälle har funderat för lite på de etiska frågorna som robotarna innebär. Teknologisk determinism, tanken att en teknik måste utvecklas och användas på ett visst sätt, visar sig snarare handla om mänsklig determinism.