Hur stora ska naturkatastroferna bli innan vi vaknar?

Många professionella tyckare inom politiska områden har uttalat att vi absolut ska satsa på klimatfrämjande åtgärder – så länge det inte kostar så mycket. Frågan är vad de kommer att tycka det hade varit värt när katastrofen väl är ett faktum just på deras gata, i deras skog, på deras åkrar, i deras industrier, skriver Barbro Carlberg från Naturskyddsföreningen.

Temperaturen i västra USA och Kanada har under sommaren legat på mellan 45 och 50 grader och stora arealer står i lågor.

Temperaturen i västra USA och Kanada har under sommaren legat på mellan 45 och 50 grader och stora arealer står i lågor.

Foto: John Locher

Debatt2021-08-10 07:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Temperaturen i västra USA och Kanada har under sommaren legat mellan 45 och 50 grader och stora arealer står i lågor. Största branden täcker mera yta än hela Öland. För att bromsa lågorna rekommenderar man människor att såga ner vegetationen mellan husen. Den vegetation som skulle ge skugga mot värmen, under normala omständigheter bromsa eld och ta upp koldioxid plus avge syre.

Det brinner i Sibirien och i Karelen, varav en storbrand täcker 247000 hektar. Verchojansk i östra Sibirien har haft plus 38 grader, det är värmerekord norr om polcirkeln. Därtill har det nyligen varit en enorm översvämning i västra Tyskland, Nederländerna och Belgien. Ni har hört alla larmrapporter. 

Amazonas kan också redan nått den kritiska punkt där för lite nederbörd förvandlar regnskogen till savann. Just nu brinner enorma arealer i Sydeuropa. Delar av Atens befolkning evakueras och regimen deklarerar katastrofläge. Här i Sverige har torkan orsakat att många av kommunerna infört bevattningsförbud eller andra försiktighetsåtgärder - igen. Bönder har börjat stödutfodra djuren med tidigare års foder eftersom betet inte längre växer. Vad händer om torkan upprepas 2022, 2023, 2024?

Om vi ser detta ovanifrån så måste vi inse att för varje sådant förstört område så får vi mindre möjligheter att odla livsmedel, mindre skogsarealer att avverka och måste ge ut mera kapital för att bygga upp allt som förstörts. Allt större områden blir obeboeliga och människor måste fly till andra trakter. Detta är det korta perspektivet för oss människor.

En annan aspekt som få tänker på är att naturen som begrepp, den vi lever av och som fanns där långt före oss, försvinner i samma takt. Vi har på bara några decennier förstört mycket av det som byggts upp under årmiljoner. Den biologiska mångfald som är stommen i livet på jorden är inte lätt att restaurera. 

Många professionella tyckare inom politiska områden har uttalat att vi absolut ska satsa på klimatfrämjande åtgärder – så länge det inte kostar så mycket. Frågan är vad de kommer att tycka de borde ha satsat på dessa åtgärder när katastrofen väl är ett faktum just i deras hem eller företag. Vi är snart förbi chansen att klara 1,5 gradersmålet som vi tog under Parisavtalet 2015. Det är inte mycket som hänt sedan dess.

Det kommer inte att räcka med tekniska lösningar. Vi måste kraftigt minska vår konsumtion av både varor, transporter, livsmedel och sluta ta västvärldens lyx för given. Vi måste sluta använda fossil energi och spara på den förnybara. Vi måste också visa att vi vill att politikerna tar tuffa beslut i trygghet att vi inte för den sakens skull avsätter dem vid nästa val. 

Vi kunde ju agera när covid-19 kom över oss. Klimatkatastrofen är långt värre än så.