Utan Marimekkos färgstarka, lekfulla tyger vore världen ett dystrare ställe. Trots att företaget skulle kunna leva gott på de 3 000 mönster som finns i arkiven är det ny, ung design som ska ta Marimekko in i framtiden.
Ända sedan 1951, då Armi och Viljo Raita grundade företaget, har Marimekkos formgivning kännetecknats av en ohämmad kreativitet och originalitet. Prickar stora som meloner, psykedeliska vågmönster, uppkäftiga ränder i illrosa och knallgrönt.
Märkligt nog är det samma mönster som gjorde företaget världskänt på 1950-talet som lockar nya köpare 2005. Bästsäljaren alla kategorier är Maija Isolas maffiga blomtryck Unikko från 1964. Det finns i dag i sjutton olika färgställningar, på allt från gummistövlar till tv-apparater, och har närmast blivit en symbol för kläd- och tygtillverkaren.
Att Marimekko blivit trendigt igen har förstås en del att göra med de senaste årens retrovåg inom mode och inredning, och det nytända intresset för mönstrat, men det är inte den enda förklaringen. Den kanske viktigaste heter Kirsti Pakkanen.
När grundaren Armi Raita dog 1979 gick en stor del av företagets identitet förlorad. De nya ägarna var byråkrater mer än visionärer, och 1991 -- då Kirsti köpte företaget -- var Marimekko konkursmässigt.
Det hon sedan gjorde har blivit en legend i affärskretsar. Kirsti Pakkanen vände inte bara förlust till vinst på sex månader. Hon lyfte fram de gamla ideal som helt glömts bort under 1980-talet: moral, entusiasm, skönhet, frihet, disciplin och socialt ansvar.
Företagets designers fick tillbaka sin gamla status och kreativa frihet, men utbildades också i ekonomiskt tänkande. Kirsti rensade ut sortimentet och slimmade produktionen. Bara det bästa och mest nödvändiga blev kvar.
I dag upplever Marimekko en andra guldålder. Under de senaste fem åren har omsättningen mer än tredubblats. I Norden är det den svenska marknaden som växer mest, men Marimekko firar även stora triumfer i länder som USA och Japan.
Trots att Marimekko mycket väl skulle kunna leva väl på gamla meriter (det finns mer än 500 oanvända Maija Isola-mönster i företagets arkiv) finns det fortfarande en stark vilja att utveckla och förstärka den egna identiteten med ny, vågad design.
-- Precis som i början av 1950-talet vilar Marimekkos framtid i händerna på unga designers. Vi lägger ner mycket tid på att rekrytera de allra bästa, inte bara från Finland utan från hela världen, säger Kirsti Pakkanen.