Neeej, inte slut alla redan! Jag känner mig som en förorättad fyraåring, som vräkt i sig lördagsgodiset för snabbt och nu besviket glor ner i en tom skål. Men det är inte skålen som är tom, utan Stora torget.
Sicken vecka. Aldrig har väl Stora torget, eller Kärlekens torg som det finns önskemål om att döpa om torget till, varit en sådan kokande gryta. Och vad pengar som drogs in till världens klimatflyktingar sedan!
Den ständigt upplysta glasburen har fungerat som en lägereld, kring vilken hela förra veckan cirkulerade. Jag är full av beundran för programledartrion, som trots eländiga sängar, ont om sömn och bara flytande kost varit på strålande humör dygnets alla timmar.
Jag kommer att minnas Linnea för hennes värme, roliga klänningar och sköna dansmoves med barnen.
Gina för hennes oförställdhet, prinsessdrömmar och hysteriska skratt.
Kodjo för hans självdistans, humor och reptilsnabba tunga. Han tappar aldrig koncepten. Aldrig. Järnkoll på läget. Åtminstone verkar det så, men så är han ju också nestorn i sammanhanget.
Men för mig är det dock det som hände utanför buren som stannar kvar starkast. Da flows dans, tusentals människor som sjöng Stad i ljus, Joyvoice flashmob med Euphoria (som jag också var med i) och det sprängfyllda torget när Winnerbäck framträdde. Att få se så många Linköpingsbor samlade, utan bråk, fylleslag, motdemonstrationer eller annat smolk i bägaren. Bara gemenskap, kärlek och empati. Bara värme och glädje. Wow!
Jag har bara en invändning. Med några få undantag vänder sig Musikhjälpen till en väldigt ung publik. Varför inte lite mer för oss 50-plussare? Varför inte artister som drar även äldre åldrar till glasburen. De är oftare stadda vid god kassa och målet är ju att samla in så mycket pengar som möjligt.
Nej, inget gnäll nu. Musikhjälpen i Linköping har varit en formidabel succé. Tänk om vi kunde få ha Musikhjälpen varje år!
Det går förstås inte, men varför inte en lokal, parallell Musikhjälpen, den här veckan i december varje år? Den kan heta Stad i ljus.
En mindre glasbur som kanske är bemannad 10-22. En del inbjudna storartister, men framför allt lokala förmågor. Både inne i buren och på en permanent scen som gott kan få stå kvar året runt, där på Kärlekens torg.
Linköping är en fantastisk körstad, har mängder av duktiga musiker, allsångsledare, ståupp-komiker . . .
Och framför buren ska vi ha mängder av grejer. Parkour, auktioner, agility, teater, folkdans, bugg, gymnaster . . .
Vad säger ni Linköpings kommun, Arenabolaget, Skylten, alla studieförbund och studenter, Johan Rustan, Lana Brunell, Take Aanstoot, Åsa Sjöberg, Ben Kersley, Peter Trygg . . . Är det möjligt?