Stefan Fölster: Fler nya stadsdelar i Linköping

Nu tillåts en form av särskilda bostadsdistrikt där det blir möjligt att kringgå den massiva regleringen.

Linköping. Kommunen borde testa New Towns som ett sätt att få fart på bostadsbyggandet.

Linköping. Kommunen borde testa New Towns som ett sätt att få fart på bostadsbyggandet.

Foto: Jeppe Gustafsson

Kolumn2015-02-23 03:23
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Linköping är redan en av Sveriges mest växtkraftiga städer. Ostlänken spär på ytterligare. Trots många byggprojekt, och även en och annan planerad ny stadsdel som Djurgården, räcker det inte till.

Att skruva upp takten stöter dock på flaskhalsar i stadsplaneringen och de många restriktionerna skapad av ett byråkratiskt regelverk och hänsyn till intressen som drar åt olika håll. Liknande problem brottas emellertid städer med i många länder. Reforminstitutet har lyft en rad lovande lösningar och nyligen även gett ut en bok, ”Så skapas attraktiva städer”, skriven av tre professorer vid KTH.

Ett exempel kommer från Storbritannien, som också lider av betydande byggbyråkrati och kanske just därför har varit ledande i att skapa frizoner - eller så kallade ”New Towns”. Utveckling av dessa städer lyfts helt från stadsförvaltningen till ett kommunalt utvecklingsbolag. De nya städerna kan då skära igenom en hel del byråkrati. Planeringen underlättas också eftersom dessa New Towns byggs på fri mark utanför den befintliga staden och överklagande grannar.

Ett tidigt exempel på en sådan New Town var Milton Keynes, drygt 70 kilometer nordväst om London, som började byggas 1967. Befolkningen ökade snabbt och stabilt. Den goda utvecklingen gick också hand i hand med att många företag ansåg det intressant att växa där det gick att hitta bostäder till anställda. Sysselsättningen har periodvis utvecklats bäst i hela Storbritannien.

Tack vare det goda utbudet av bostäder har Milton Keynes också lägst inflation i bostadspriser i Storbritannien. Det är en mycket viktigt effekt även för Sverige. Den långsamma byggtakten i Sverige har nämligen drivit fram en ohygglig förmögenhetsomfördelning från framtida bostadsköpare till dagens bostadsägare. Enligt en beräkning från Reforminstitutet har inte mindre än ett tusen miljarder kronor omfördelats från fattiga till rika under 2000-talet enbart till följd av att Sverige har släppt fram mindre byggande än Finland som utgör riktmärket för kalkylen. Det är den största omfördelning av förmögenheter under Sveriges moderna historia.

Tack vare de goda erfarenheterna har en rad andra New Towns grundats. Ett av de senaste tillskotten är Northstowe, benägen nordväst om Cambridge, som planeras växa fram som en ny stad med ekologisk inriktning.

Nya Zeeland nappar nu också på konceptet. Som i Sverige ökade bostadspriserna där under många år mycket snabbare än inkomsterna. Landets vice premiärminister, Bill English, konstaterade att statlig reglering bär mycket av skulden, inte minst lagstiftningen kring markanvändning. Nu tillåts en form av särskilda bostadsdistrikt där det blir möjligt att kringgå den massiva regleringen.

I Sverige finns också exempel som påminner om New Towns. Ett ganska annorlunda sådant är Jakriborg, en ny medeltida stad som byggs sedan drygt tio år tillbaka och ska växa till 3 500 lägenheter nära Lund. Den upplevs som mycket attraktiv. Mest erbjuds hyresrätter. Hyrorna är relativt låga tack vare att hela projektet startades på en åker en bit från närmaste bebyggelse, men med god kollektivtrafik. I detta fall passerar Pågatåget nära förbi. Men i de flesta fall är moderna snabbussar med wifi och ibland egna bussfiler, det överlägset mest kostnadseffektiva och flexibla sättet att ge nya stadsdelar en närhet till stadskärnan.

I den nya boken ”Så skapas attraktiva städer” från Reforminstitutet beskrivs bland annat utvecklingen av en ny stadsdel i Västerås. Projektet inleddes mycket ovanligt med att Västerås Stad använde samhällsekonomiska kostnads-intäktskalkyler, vilket ledde till en betydande omläggning av stadsplaneringen. Områdena längs Mälarstranden närmast staden dominerades av ett kolupplag och lagerhallar. Stadens sopbilar stod uppställda vid den bästa centralt belägna sjöutsikten. Enda fastighet med sjöutsikt var fängelset.

Den samhällsekonomiska analysen visade emellertid hur mycket människor faktiskt värderar sjöutsikt. En mycket tydlig insikt blev då att samhället hade mycket att vinna på att släppa mark till vackra sjönära bostäder. Det kom visserligen att dröja innan sådana bostäder kom till eftersom hyresregleringen gjorde det svårt för byggbolagen att bygga utan förluster. Men från mitten på 1990-talet byggdes bostäder med sjöutsikt i enlighet med den genomförda analysen, vilket gjorde Västerås mycket mer attraktiv.

Exemplet visar hur samhällsekonomiska analyser skapar ett bra planeringsunderlag. I stället för att stadsplanering görs utifrån enstaka byggherrars, politikers eller stadsarkitekters kalkyl och godtycke, läggs med en samhällsekonomisk analys en transparent värdering på bordet där alla medborgare kan se hur till exempel miljö och boendekvalitet vägs in.

Detta verktyg är särskilt intressant i samband med konceptet New Towns. Ett kommunalt utvecklingsbolag som får i uppdrag att utveckla en New Town skulle i bästa fall inte härja fritt, utan ha direktiv att visa hur man ämnar att planera den nya stadsdelen för störst samhällsnytta.

Med en sådan analys blir utformningen av en ny stadsdel något som är grundat i transparenta värderingar och beslutsprocesser. Varje kommuninvånare kan då läsa och förstå de ekonomiska, miljömässiga och samhälleliga avvägningarna som görs och jämföra med sina egna preferenser.

Det ska inte vara fråga om en överprövning av politiska beslut men medborgarna måste kunna få reda på vad olika projekt kostar och vilka samhällsvärden de skapar. Bortsett från miljarderna som står på spel, så handlar det om att sträva efter en sundare demokrati.

Läs mer om