Detta skrivs från USA där förra tisdagen var valdag. Så är det första tisdagen i november varje år. Årets val gällde två guvernörer, massor av borgmästare och lokala positioner.
Som vanligt i USA var valdeltagandet lågt. I presidentvalet för ett år sedan deltog bara drygt hälften av de röstberättigade, Donald Trump blev president med 26 procent av väljarna bakom sig. I år var valdeltagandet ca 20 procent.
I USA finns – i motsats till Sverige – inget socialt tryck på medborgarna att gå och rösta. Dessutom röstar man på en vardag och många för löneavdrag för att gå till vallokalen under arbetstid. Det gör att den som ska bli vald måste klara att entusiasmera sina väljare. Det var vad Hillary Clinton misslyckades med.
Om valdeltagandet är lågt i USA är det desto högre i Sverige. I förra valet deltog 85,8 procent av de röstberättigade.
Men bilden är inte enhetlig. Det skiljer 54 procentenheter mellan det valdistrikt i Stockholm där flest röstade i valet i september och det där den minsta andelen gick till valurnorna. Bilden är densamma i alla större städer. I Malmö, Göteborg, Norrköping skiljer det sig runt 40 procent i valdeltagande.
Gemensamt för de valdistrikt som har lägst valdeltagande är att de har låg medelinkomst och över 50 procent utrikesfödda bland befolkningen. Utanförskapet gäller alltså också politisk påverkan. De som har störst behov av politiska åtgärder är också de som är minst involverade i politiken.
Också människor med funktionshinder röstar i mindre utsträckning än andra. Det beror på bristande tillgänglighet i vallokalerna, men också på att röstandet är dåligt anpassat till människor med bl a synnedsättning.
Grupper som inte röstar riskerar att inte bli lyssnade på. För många år sedan träffade jag Dennis Healey, då ekonomisk talesperson för det brittiska arbetarpartiet. Arbetslösheten i Storbritannien hade slagit rekord och jag frågade varför det inte var huvudfrågan i politiken: - Well, sa Healey, de arbetslösa är ju inga väljare. De består av utlänningar som inte röstar.
Svensk politik har inte nått en sådan cynism, men om marginaliserade grupper inte röstar kommer det så småningom också att påverka politikens innehåll och göra utanförskapet permanent. Att delta i demokratin är en viktig del av integrationen.
Därför är det vara en demokratiskt viktig åtgärd att inför nästa val – som dessutom sker under den svenska demokratins hundraårsjubileum – genom information och praktiska åtgärder se till att valdeltagandet ökar också bland utlandsfödda, bland funktionshindrade och bland unga.
Idag finns ingen offentlig myndighet med uppgift att försöka öka valdeltagandet. När Valmyndigheten bildades för 15 år sedan diskuterades det att ge myndigheten en sådan roll, men av oklara skäl blev myndighetens uppgift nästan enbart teknisk.
Nu borde riksdagen besluta vidga Valmyndighetens uppgifter och ge den i uppdrag att upplysa om hur val går till och att försöka öka valdeltagandet bland dem som idag inte röstar. Mycket handlar om upplysning, samarbete med studieorganisationer, skolaktiviteter och satsning på riktad upplysning.