Tidigt i oktober 2003 stormade poliser in i Mikhail Chodorkovskijs flygplan och arresterade honom. Nyheten om gripandet och rättegången som följde väckte stort intresse och bestörtning bland många, inte minst hos de andra ryska oligarkerna i hans bekantskapskrets. Ingen ska ha illusioner om att Chodorkovskij är någon ängel men arresteringen var uppenbart politiskt motiverad. Efter det kalla krigets slut och Sovjetunionens upplösning var Chodorkovskij en av de som snabbast tog till sig möjligheterna som uppstod i det nya Ryssland. Han blev den rikaste oligarken i landet tack vare det stora oljebolaget Yukos.
Han dömdes till tio års fängelse och släpptes hösten 2013. Nu har han skrivit en bok om sin tid som fånge. Den 30 mars besökte han Kulturhuset i Stockholm för att tala om boken tillsammans med tidigare utrikesminister Carl Bildt.
Samtalet berörde bokens innehåll men det utvecklades även till en konversation om Rysslands utveckling. Angående Chodorkovskijs gripande sa Carl Bildt att han tror att motivationen bakom det var hur Chodorkovskij finansierade organisationer i det civila samhället utan att få ett godkännande från Kreml. Chodorkovskij instämmer och drar en parallell mellan Boris Yeltsin och Vladimir Putin. Medan Yeltsin trots alla sina fel kunde tillåta kritik kan hans efterträdare Putin inte göra det.
Samtalsämnet vandrar till frågan om demokrati. Det finns en gammal uppfattning om att ryssar inte kan leva i ett demokratiskt samhälle. Att de istället behöver en stark ledare som pekar med hela handen. Det är en föreställning som Chodorkovskij förkastar. Enligt honom är faktumet att ett folk som kunde förena en så stor landmassa som Rysslands och som trots den storleken bygga sina liv där anledning nog att behandla dem med respekt och inte som barn.
Däremot är fortfarande storleken en utmaning. På grund av de stora utrymmen människor är vana att leva i är deras utgångspunkt ofta sig själva eller sina familjer och inte samhället. Chodorkovskij anser att den enighet som är nödvändig för bildandet av en nationalstat inte har tillkommit ännu. Han säger att den processen hade börjat i Ryssland under slutet av 90-talet men att Putin frös ned den efter att han tillträdde som president. Istället försöker Putin lösa Rysslands problem med att ha en stark och stor stat. Problemet med det enligt Chodorkovskij är att dagens utmaningar är alltför komplexa för att lösas av staten. Det kanske är möjligt i ett litet land som Singapore men definitivt inte i världens största.
Chodorkovskij tror att en dag kommer Ryssland att förändras till det bättre men skojar att den som vill se det behöver leva ett hälsosamt liv eftersom det kommer ta ett tag. Han tror att det finns en chans att det kommer det att ske en maktförändring de kommande tio åren. Utmaningen är att förbereda ett reformprogram och människor som är kapabla att genomföra det. Han hoppas att Ryssland åter kan bli en del av Europa.
Om Chodorkovskijs dröm om ett öppet och demokratiskt Ryssland kommer att besannas vet vi inte. Det är osäkert vilken roll han kan spela i det då han är de facto landsförvisad. Trots det är det upplyftande att höra en optimistisk röst om landet till öster.
Zebulon Carlander
deltar i tankesmedjan Frivärlds utbildning Utrikesakademin och läser statsvetenskap på Linköpings universitet.