Det börjar allt mer likna ett avsnitt av Sopranos. I fackets värld vinner de alla förhandlingar, det är bara en fråga om hur mycket tid och vilka resurser som ska till. Facket är en mäktig och stor organisation. Detsamma går inte att säga om bageriet som står i andra hörnet av boxningsringen. Det är sannerligen en match mellan två olika viktklasser.
Någon proportionalitet i stridsåtgärderna verkar inte finnas. Facket ska nu stoppa bageriets leveranser och sophämtning, till att börja med. Något som kan kosta företaget tusentals kronor. Är stridsåtgärderna i proportion till de 17 kronor extra i timlön de kräver? Är det en sådan stor ”lönedumpning” att det är moraliskt försvarbart att försöka driva företaget i konkurs? Ena delägaren Sema Mehdi har förklarat att hon kan teckna kollektivavtal, om hon först får åtminstone sex månader på sig för att hinna öka intäkterna. Men facket är stenhårda; de vill ha det sin väg, och de vill ha det nu.
Den fackligt anslutne på Ingeborgs har 114 kronor i timmen. Per månad räknat i heltid blir det 18 240 kronor. Facket vill se en höjning till 131 kronor i timmen, vilket intäkterna i dag inte täcker. Sema själv arbetar mer än heltid men tar inte ut lön varje månad. Endast om det finns pengar kvar när löner, försäkringar och alla kostnader är betalda. Så börjar många som försöker bygga ett framgångsrikt företag.
Facket däremot är helt bekväma med att framställa henne som en makthungrig kapitalist som förstör för hela Sverige med sin enorma lönedumpning. Sjutton kronor.
Har vi i Sverige blivit så bortskämda att vi blir fly förbannade när vi hör om en ung tjej som strax över 18 000 kr i månaden? Är detta det stora stundande samhällsproblemet? Är detta de ”inhumana” villkor som till varje pris måste bekämpas? Ta en stund och försök förstå absurditeten. Den är slående och obehaglig. Sjutton kronor.
Vi pratar om en lön som räcker till hyra, mat och sparande. Är detta vad vi i Sverige kallar fattigdom? Jag undrar hur verkligt fattiga människor skulle svara.Om det är någon som behöver stöd är det Sema, som inte ens själv alltid tar ut lön. Efter att ha kommit hit från Irak och växt upp med främlingsfientlighet berättade hon för mig hur allt prat om invandrare som bidragsberoende sporrade henne att bevisa dem fel. Hon startade eget och har skapat två arbetstillfällen, jobbar själv mer än vad en heltidsanställd gör, betalar skatt, arbetsgivaravgifter och bidrar till det svenska välståndsbyggandet. Utöver det faktum att hon bakar fantastiskt gott bröd. Nu straffas hon av facket.
I fackets retorik framställs kollektivavtal som en grundlagsskyddad rättighet, ett påstående så långt från sanningen man kan komma. Arbetsgivare som är medlemmar i en arbetsgivarförening är skyldiga att tecka kollektivavtal, inte andra. Ingeborgs bageri har ingen sådan skyldighet.
Själv har jag handlat ett antal gånger hos Sema nu, och kommer fortsätta. Jag blir imponerad av hennes mod, arbetsmoral och goda hjärta. Vi behöver fler som henne i Sverige, inte färre. Facket borde ge sig på någon i sin egen storlek.