Även om elitidrotten utgör en liten del av svensk idrott, spelar den ändå genom sitt uppmärksamhetsvärde en viktig roll. Långt ifrån alla elitidrottare har möjligheten att helt fokusera på sin idrott. Och även om möjligheten rent ekonomiskt kan finnas i vissa idrotter är det långt ifrån säkert att det bästa valet är att lägga hundra procent av sin tillgängliga tid på den idrottsliga satsningen.
Karriären som idrottare har ett slut och det troliga är att om möjligheten finns att kombinera elitidrottssatsningen med studier eller något annat blir övergången från idrott till livet efter idrotten lättare. Genom att erbjuda elitidrott i kombination med studier tar idrotten ett socialt ansvar.
Nu är det dags för ett handslag kring högre utbildning, forskning och idrott för att skapa så goda förutsättningar som möjligt. Ett modernt handslag där vi tillsammans kan förse våra svenska elitidrottare med bästa möjliga förutsättningar och bedriva forskning som kommer hela idrotten till del. Idag finns forskning som styrker att studier under elitidrottssatsningen också kan göra elitidrottaren mer framgångsrik på idrottsarenan. För en idrottare som vill idrotta mycket och samtidigt studera behövs flexibilitet i undervisningen.
Ett av problemen en idrottare idag ställs inför är att lägre takt på studierna (för att möjliggöra elitidrottssatsningen) ger omedelbar påverkan på studiestödet. Detta blir oerhört kännbart och verkar direkt hämmande på idrottarens möjligheter både att studera och att utvecklas som idrottare. Ofta uppstår en sådan situation i en idrottsligt intensiv period, som till exempel då förberedelser inför tävling kräver extra fokusering på idrotten.
För att en elitidrottssatsning ska vara möjlig att kombinera med något annat krävs anpassning, i studier eller från en arbetsgivare som är beredd att ge möjligheten till idrottare att vara borta för träning och tävling då så krävs. Det kan handla om anpassad studietakt eller flytt av tentamen.
Den praktiknära och elitidrottsinriktade forskningens del i elitidrottsutveckling såväl på individ- som systemnivå har utvecklats enormt i världen de senaste åren. Sverige har inte riktigt hängt med, bland annat av ekonomiska skäl. Forskningens resultat ska stödja individer och lag delaktiga i en elitsatsning eller belysa elitidrottens villkor och roll i samhället. På så sätt kan vi bidra till elitidrottsutveckling genom elitidrottsinriktad forskning men vi kan också bidra till folkhälsan i stort. Här kommer min önskelista:
• Nya direktiv till lärosätena så att en elitidrottare på landslagsnivå ska kunna bedriva elitidrottssatsning och akademiska studier parallellt.
• En elitidrottssatsning på landslagsnivå ses som ett särskilt skäl för sänkt studietakt, med bibehållet studiestöd.
• Ett särskilt stöd till dubbla karriärer utgår från staten till lärosätena.
• Extra resurser till idrottsrelaterad forskning.
När möjligheten att kombinera elitsatsning med studier på gymnasienivå infördes under 70-talet, var bra gymnasiebetyg en bra grund för att få ett arbete. Idag kräver arbetsmarknaden mer än så. Vill Linköpings Universitet ta täten?