Tyvärr finns ofta skäl att instämma. Politikernas sorglösa nedrustning av det svenska försvaret i tron att den eviga freden inträtt när kalla kriget upphörde är ett flagrant, aktuellt exempel. Historisk kunskap ger ingen karta till framtiden. Men kan få oss att bli mer vaksamma och mindre naiva.
Anders Törnvall, professor emeritus i interkulturell kommunikation vid Mälardalens universitet och docent i pedagogik vid Linköpings universitet, ger ett nyttigt perspektiv i sin rapport "Svensklärarna i DDR - en studie av ett Stasiprojekt", nyligen utgiven av tankesmedjan Fri värld. Törnvall ger en skrämmande bild av hur den östtyska spionorganisationen framgångsrikt infiltrerade Sveriges skolväsende under 70- och 80-talen.
Lärare lockades till sommarkurser i DDR, där de sofistikerat indoktrinerades till att bli sympatisörer åt den kommunistiska regimen. Inte nog med det. Verksamheten välsignades från officiellt håll här hemma. "Deltagarna kände att de hade de svenska myndigheternas, utbildningsdepartements och Skolöverstyrelsens fulla stöd, vilket legitimerade utbildningen i DDR. Statsminister Ingvar Carlsson förklarade t ex sent på 80-talet att Sverige hade mycket att lära av DDR. Han ansåg även att Murens fall hade rubbat balansen i Europa och inte var så bra", skriver Törnvall och fortsätter:
"DDR-lektorerna kunde arbeta ostört vid svenska skolor och direkt påverka elever och lärare. Alla dörrar öppnades för dem. Statistiskt sett fanns i slutet av 80-talet på varje skola med tyskundervisning en lärare som fått fortbildning i DDR. Det var en del av målsättningen att vinna svenskar politiskt-ideologiskt och få dem att arbeta för socialism, avslöja imperialism, kapitalism och delta i klasskampen, som aldrig fick ifrågasättas".
Stasis program var ett led i att undergräva försvaret för demokratin, misskreditera det fria västliga samhällssystemet, vinna klappande hjärtan åt det röda tyranniet som förslavade halva Europa i decennier och som även hotade att sätta övriga kontinenten under sin järnklack, inklusive vårt land. Den blåögda eftergivenheten mot Sovjetimperiets stalinistiska vasallstat DDR ter sig idag ofattbar. Hur kunde vi låta dess tentakler få fäste i en central samhällsinstitution som skolan?
Lärdomen, vilket Törnvall påpekar, är att vi bör akta oss noga för att samverka med diktaturer, vars syften aldrig är oskyldiga. Enligt Säpo är främst Ryssland, Kina och Iran numera väldigt aktiva med desinformationsprojekt i Sverige. Ska dessa tyrannier få nya medlöpare likt dem som sålde sig åt DDR? Vi bör sannerligen ta historiens varning på allvar.