Gunlög Lundqvist skriver om ett intressant ord: velagsfolk. Hennes mor, med rötter i södra Norrland, använde det som benämning på ingift släkt, berättar hon. Ett ganska praktiskt ord, tycker hon och frågar vad dess ursprung är och om det också förekommer i andra delar av Sverige. Finns det kanske alternativa dialektala ord med samma funktion?
För det första kan man konstatera att det inte är ett vanligt ord; i ordböcker hittar jag det inte alls och en sökning på nätet ger bara några få träffar.
Men helt okänt är det heller inte. Gunlög Lundqvists geografiska placering av ordet stämmer ganska bra med de uppgifter jag kan hitta. I Medelpad och Västerbotten förekommer sammansättningar med ordet velag, vilket syftar på förhållandet mellan gifta pars föräldrar. De är alltså velagsfolk till varandra. Varianter som velagsmor och velagsfar förekommer också. Bakgrunden är det fornsvenska ordet vidherlagh som betyder "gemenskap, kamratskap".
Jag hittar ytterligare ett ord med samma betydelse. I Lappland används latjo (eller latje) – också som förled i ord som latjofolk, latjomor och latjofar. En persons mamma och svärmor kan alltså använda latjomor om varandra. I det här fallet är ursprunget ett samiskt ord.
Men i stort sett, i standardsvenska, saknas ett ord för den här typen av släktskap. Kanske känner Språkspaltens läsare till andra varianter? Skriv gärna i så fall!
Avslutningsvis, så här när våren kommer närmare för varje dag: När hon ser den första vårblomman slå ut, brukar hon säga att den står i gensolen, skriver Ulla Säfström. Det är ett ord jag faktiskt inte kan hitta någonstans, så det vore intressant att höra om någon mer känner igen det.