I butiker får man ju numera frågan om man vill köpa en plastpåse. Eller heter det kanske plastkasse? Vad är det för skillnad egentligen? Frågan dyker upp i senaste numret av Språktidningen.
I viss mån är det självklart. Fryspåsar till exempel kan man inte gärna kalla kassar. Till viss del är det storleken som avgör; påsar torde generellt sett kunna vara mindre.
Om man försöker hitta ett svar i ordböcker så är en särskiljande faktor att kassen har handtag, vilket inte påsen har. Det stämmer ju på fryspåsen till exempel.
Men i praktiken är det inte så enkelt som att allt med handtag kallas kasse och allt utan påse. Butikens påse borde normalt sett i så fall heta kasse. Men det gör den väl inte?
Frågan är om det hänt någonting över tid. Det kan vara så att kasse känns naturligt för äldre människor medan påse är förstavalet för yngre.
Själv säger jag plastpåse om den vanligaste typen i butiker. Och den av papper kallar jag papperskasse. Fast båda har ju handtag, så här måste något annat vara avgörande. Möjligen skulle jag kunna kalla plastpåsen för plastkasse, men inte papperskassen för papperspåse.
Ett dialektalt särdrag i Östergötland är uttalet kasche, som man ofta hör i butiker. Hur det har uppstått är svårt att svara på. I mina öron låter det ganska underligt.
Vad säger spaltens läsare? Det vore intressant med tankar kring detta!
Daniel Erlandsson skriver språkkrönika varje måndag. Skicka frågor och synpunkter till daniel.erlandsson@ostgotamedia.se